Donald Trump ligger risigt till. Precis som andra storskummisar genom historien är han antagligen oförmögen att känna skuld eller ens ansvar, men när hotet om att bli av med en massa pengar och till och med hamna i fängelse blir tillräckligt hajar till och med en sociopat. Det handlar om hur hans företag bollat med siffror för att slippa betala skatt genom att bland annat undervärdera fastigheter och andra tillgångar.

Det är bara det att de siffrorna inte funkade så bra när han skulle låna pengar. Och vi snackar miljoners, miljarders stålars. Så hans underhuggare vände på alltihopa och blåste upp värdet på alla tillgångar så mycket som möjligt när det behövdes. Och det är där det svider som mest i den amerikanska kulturen. Det är en sak att försöka minska sin skatt med lite kreativitet, det är en helt annan sak att undergräva den heliga kapitalismens mytologiska värderingsgrund.

Nyliberalismen, som varken är ny eller särskilt liberal, är mer av en religion än en ideologi. Dess övertro på sin banala och naiva tolkning av frihetsbegreppet och dess ointresse för att diskutera hur frihet egentligen skapas är dess stora problem. Det är en tankemodell som oftast leder till motsatsen till det den säger sig vilja uppnå. Det är ingen nyhet att det omedvetna, men påtagliga inslaget av halvtuggad socialdarwinism i nyliberalismens tänkande ibland leder till tillstånd som kan beskrivas som fascistoida.

Men oftast blir det bara skit. I synnerhet när nyliberala tankar kommer i kontakt med det som folk försöker benämna socialkonservatism. Den sjuka blandningen av gubbig självgodhet och anspråk på moralisk överhöghet parat med en orealistisk ekonomisk utopism gör att allt ballar ur fullständigt. SD-läget, med andra ord. Visserligen är partiets ofta öppna rasism vidrig och deras kvinnosyn äcklar mig och andra, men tänk om de fick lite mer makt. Självklart skulle det dyka upp en Trump-typ och självklart skulle den svenska ekonomin paja tämligen snart.

Vi kan se SD:s framtid i USA. Det är precis samma rörelse. Dess anhängare är smittade av samma sjuka, grundad i en allomfattande lögn om sakernas tillstånd. En lögn som är så uppenbar att den borde vara för svår att svälja, men det handlar inte om sanningen i rörelser som dessa. Det handlar om kulturella föreställningar och om rädsla och hat. För verkligheten är ju helt uppfuckad. Det paradoxala har uppstått att en snubbe som skrikit sig mörkt mörkt blå över regleringar och inskränkningar i företagens frihet och hyllat kapitalismen plötsligt visat sig förakta och motarbeta det system han sagts sig vilja rädda från den vedervärdiga socialismen. Trump är en skurk också gentemot det han säger sig stå för.

Naturligtvis kommer det inte att hindra Republikanerna särskilt mycket. Donald är 78 år gammal och kommer inte hänga med så många år till. De kan se slutet och ännu har inte någon dykt upp med samma självdestruktiva överväxel. Även om det finns kandidater, Marjorie Taylor Green och Matt Gaetz är väl de som lyser klarast nu i alla sina fascistiska fyrverkerier, ackompanjerade av personliga tillkortakommanden, som de spelar ut på överväxel i medierna.

Det är inte så att Trump är slut för att han är en skurk. Det har han varit hela tiden och mycket få av hans supportrar bryr det sig det minsta. Och de verkar inte okunniga om hans tillkortakommanden. Tvärtom. Om han behöver ta i lite extra i kampen mot kannibalpedofilkommunisterna så är det säkert nödvändigt. Alla krig kräver offer. Jimmie Åkesson är bara en liten fogde i utkanten av den fascistoida tankevärlden. Det är tillräckligt illa att han och hans demokratihatande hantlangare sitter i riksdagen, men tro inte för en sekund att det som händer i USA inte kan ske här.

Under sex månader kommer en åtalsjury sitta tre arbetsdagar i veckan för att gå igenom bevisningen mot Trump. Det är på Al Capone-nivå. Han dog i fängelse utan att ha fällts för några andra brott än skattebrott. Och i en verkligt rättvis verklighet skulle han naturligtvis fällts för en massa andra, hemskare brott, men världen slapp en maffiaboss.

Visst skulle det kännas skönt att se Trump ställas till ansvars för de människor som har dött som ett direkt resultat av hans inkompetens och ideologiska ondska, men för oss som inte tror på straff överhuvudtaget och dessutom är skeptiska till idén om att fängelser är ett bra ställe för folk att komma på andra tankar återstår bara vår rätt att skydda demokratin och vår egen personliga säkerhet. Och då duger det om han stuvas undan nånstans tillräckligt länge för att inte ställa till med skada längre.

Jag är inte mer solidarisk och fredsälskande än så.