En personlig assistent ska kompensera en människas funktionsnedsättningar så att den får möjlighet att leva ett bra liv, bestämma över sig själv och delta i samhället på samma villkor som alla andra. Så långt det är möjligt. Den som får assistans ska kunna vara lika fri och oberoende som vem som helst.

Vem som helst förses inte med en gps så att Försäkringskassan eller ett assistansbolag ska kunna ha ständig koll på var man befinner sig – det vore ju oacceptabelt. Men i funktionsrättsrörelsen är många nu oroliga för att det är vad som väntar dem.

Farhågan kommer från något som Linus Nordenskär på Försäkringskassan säger i ett reportage i Sveriges radios Kaliber. Reportaget handlar om fusk med personlig assistans – ett assistansbolag verkar ha utsatt sina anställda för trafficking och lurat kommunen och Försäkringskassan på stora pengar. Bland annat genom att fakturera kommunen för jobb som samma assistent ska ha utfört på flera ställen samtidigt.

Självklart är det också oacceptabelt. Vad Linus Nordenskär talar om är hur Försäkringskassan ska kunna förhindra att sådant sker: man har ökat kontrollen, och han anser att de ”måste utveckla nån form av elektronisk tidsredovisning” för att ”säkerställa att assistenter är på plats, att man identifierar sig och även med någon form av GPS-anslutning kan säkerställa att man är tillsammans med brukaren”.

Elektronisk tidsredovisning med gps används på flera håll inom hemtjänsten, men det finns en viktig skillnad. Hemtjänst är ju något som utförs hemma hos brukaren. Gps:en visar hur länge hemtjänstaren är där eller var hen befinner sig på sin väg till nästa brukare, och de integritetsproblem som finns med det är en fråga för facket.

Personlig assistans sker där brukaren är – hemma, på jobbet, i skolan, i simhallen, på vårdcentralen, på ett föreningsmöte, på stan, hos en kompis. Etcetera. Om Försäkringskassan eller någon annan instans måste kunna följa med till alla dessa ställen kan man inte säga att den som har assistans lever ett fritt och oberoende liv.

I och för sig säger Linus Nordenskär inte i Kaliber att det är precis så de tänker att det ska gå till. Appen, eller vad det kan tänkas bli, är ju inte utvecklad än. Lagarna som måste ändras för att sekretessen mellan myndigheter ska kunna minskas är inte ändrade än. Försäkringskassan arbetar med ett förslag, där allt detta finns med, som de ska lägga fram för regeringen i höst, berättar han i en intervju med Assistanskoll.

Men inom funktionsrättsrörelsen finns nu en oro för att assistansberättigade ska märkas upp med gps och följas av assistansanordnarens eller Försäkringskassans vakande öga vart de går. Om man nu med elektroniska hjälpmedel ska kunna se att brukare och assistent är på samma ställe kan man inte avfärda den risken innan motsatsen är bevisad.

Det är inte svårt att se hur det skulle begränsa livet för en person med assistans. Tänk dig till exempel att det är assistentens chef som ska kolla den elektroniska tidsredovisningen. Det är inte ovanligt att det är någon av brukarens föräldrar, även om brukaren är vuxen. Så tänk dig att dina föräldrar ser vart du går varje gång du går ut. Vem du umgås med, vilken läkare du besöker, om du tar en omväg hem, om du skippar träningen och tar en fika istället. Sånt som är din ensak.

Även om assistansanordnaren är någon annan, eller om det är en myndighet som följer en med blicken, tror jag att de flesta skulle se det som oacceptabelt. Om man tänker sig in i att det handlar om ens eget liv. Hur mycket fusk det än förhindrar ska detta inte vara förhandlingsbart – det vore att förfuska hela idén med personlig assistans.