Regeringen har gett Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), tidigare Datainspektionen, i uppdrag att vart fjärde år rapportera om hur den digitala utvecklingen påverkar den personliga integriteten. Idag, på internationella dataskyddsdagen, överlämnar IMY sin första integritetsskyddsrapport till regeringen. Där framgår att ”det nu är enklare och billigare än någonsin att samla in och med hjälp av artificiell intelligens bearbeta och analysera stora mängder data”, skriver IMY på sin hemsida.

– De här teknikerna för att samla in data, som vi tidigare framför allt har sett i den digitala världen, flyttar nu ut i den fysiska världen. De ger en mängd aktörer tillgång till en mer eller mindre fullständig bild av våra liv, våra intressen, våra kontakter, vår hälsa, våra rörelsemönster, vanor och beteenden, vilket ofrånkomligen leder till risker ur ett integritetsskyddsperspektiv, säger Karin Lönnheden, stabschef på IMY, i ett uttalande.

Ständig uppkoppling, ständig risk

Myndighetens generaldirektör Lena Lindgren Schelin skriver idag på DN Debatt att ”vi har rätt att även i digitala miljöer kunna vara privata och kommunicera förtroligt utan att bli kartlagda, spårade eller övervakade, vare sig av myndigheter eller av globala storföretag”.

Hon hänvisar till ett antal förslag som rapporten har tagit fram på hur dessa intressen kan bevakas; de omfattande satsningar som gjorts för främjandet av öppna data och AI bör kompletteras med konkreta mål som syftar till att skydda den personliga integriteten. GDPR till trots så brister många verksamheter fortfarande i det här avseendet, konstaterar IMY i sin rapport.

Man föreslår därför att det bland annat bör göras offensiva satsningar på forskning och teknikutveckling. Särskilt fokus bör ligga på områden förenade med stora risker, som AI, alla former av uppkopplade enheter i vardagen, samt biometri. Att integritetsfrågorna lyfts högre på den politiska agendan är en avgörande förutsättning för detta, sammanfattar generaldirektören i sin debattartikel.