Danmark vill skicka hem syrier som inte anses ha behov av skydd. Beskedet från den socialdemokratiska danska regeringen har ifrågasatts från flera håll. Enligt Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod (S) är vissa områden i huvudstaden Damaskus ”säkra” – varför deportationer enligt den danska regeringen är ett rimligt alternativ även för syrier.

Kvar vid makten i Syrien sitter al-Assad och så sent som 2019 invaderade Turkiet landets nordöstra delar. Nordvästra Syrien är idag det enda området som inte återtagits av regimen. Här har olika oppositionella fraktioner samlats. Oroligheterna fortsätter på flera håll i landet och fattigdom och svält ökar. Samtidigt är huvudstaden Damaskus, dit Danmark vill skicka tillbaka syrier så snart det är möjligt igen, relativt lugnt. Här faller i alla fall inga bomber.

”Vad kallar du en regering som är så fientlig mot flyktingar att den vill skicka dem tillbaka till ett land som torterar och får kritiker att ”försvinna” i stor skala? Reaktionär? Monstruös? I Danmark kallar de den socialdemokratiskt”, skriver Kenan Malik, journalist på The Observer, i en opinionstext publicerad av The Guardian.

Också i Sverige har syriska medborgare nekats skydd. 331 personer som har uppgett syriskt medborgarskap, har fått avslag på sin förstagångsansökan om asyl. Ytterligare fem personer med syriskt medborgarskap har nekats förlängda uppehållstillstånd.

– När det gäller avslag på förlängningsansökan beror det antingen på ett utvisningsbeslut i domstol på grund av att personen har begått ett brott, eller på så kallad brusten anknytning – att personen ursprungligen fick uppehållstillstånd i Sverige på anknytning till någon med skyddsskäl, men att denna relation upphört sedan dess och att sökande själv saknar skyddsskäl, skriver Migrationsverkets presskommunikatör Michelle Bornestad i ett mejl till Syre.

I de 331 övriga personernas fall har inte Migrationsverket ansett att de har skyddsskäl, trots att de kommer från Syrien. Sedan 2019 till i dag har tolv personer rest självmant till Syrien från Sverige – vilket den som får avslag förväntas göra när utvisningsbeslutet vunnit laga kraft och inte längre går att överklaga.

Tvångsutvisningar av de som inte återvänder frivilligt genomförs av polisen. Men ännu har ingen kunnat tvångsutvisas till Syrien. Det betyder att majoriteten av de 331 personerna nu lever i limbo – i väntan på en framtida utvisning som ingen i dagsläget vet ska kunna äga rum.

Fel bedömning

Utvecklingen i Danmark är mycket oroande och olycklig, menar Madelaine Seidlitz som är jurist med ansvar för arbetet med flyktingar och migranter på Amnesty i Sverige. Men även om Danmark har gått ett steg längre finns det fler och fler röster, även i Sverige, som menar på att delar av Syrien snart är säkert nog.

Amnesty och många andra människorättsorganisationer anser att det är felaktigt att hävda att det är säkert nog i Syrien för att börja skicka människor tillbaka dit. Också experter på asylrätt anser att det är fel bedömning – situationen är fortfarande svår och mycket osäker på många håll i Syrien.

–  Det är endast marginella förbättringar som har skett i vissa regioner, säger Madelaine Seidlitz.

Damaskus och omnejd anses säkrare

Det är främst huvudstaden Damaskus och omkringliggande områden som europeiska länder sneglar på och menar snart kan vara ”säkra nog”. Migrationsverket gjorde en sådan bedömning 2019 – men fick snabbt dra tillbaka den när Turkiet invaderade nordöstra Syrien och gjorde säkerhetsläget allt mer instabilt igen.

Att Danmark som första och enda land i EU nu på riktigt tagit ett steg mot att utvisa syrier beror på att de är undantagna från delar av EU:s gemensamma migrationspolitik. Danmark tillämpar inte ett direktiv som kallas för skyddsgrundsdirektivet, vilket ger EU-länderna vägledning om vilka omständigheter som någon ska beviljas skydd på. Därför kan Danmark välja en annan väg än andra EU-länder – de är inte bundna av det här direktivet.

– Danmark är inte förbundna att följa samtliga delar av EU:s gemensamma asylpolitik, säger Madelaine Seidlitz.

I Danmark kan en asylsökande beviljas skydd baserat på en tillfällig skyddsstatus. Om sedan denna skyddsstatus dras in – förlorar personen också sitt uppehållstillstånd. Det är vad som har hänt de 94 personerna från Syrien i Danmark. I Sverige behåller en person sin skyddsstatus under hela den tid som uppehållstillståndet gäller. Men sedan kan personen, vilket också gjorts i fem fall, nekas förlängt uppehållstillstånd.

– I vissa fall kan Damaskus anses vara relevant. Det är så farlig utveckling och vi vet också att det är många i Europa som inom citationstecken ”vill bli av med syrierna”, eller i alla fall inte få hit fler. Det är mycket olyckligt, säger Madelaine Seidlitz.

Skickar "konstiga signaler"

Madelaine Seidliz menar att det danska beskedet, och andra EU-länders ökade intresse för att följa Danmarks exempel så snart det blir möjligt, också skickar konstiga signaler till länder som Turkiet. Turkiet är värd för omkring 3,6 miljoner – vilket gör dem till det största värdlandet för flyktingar från Syrien i världen. EU har ingått en överenskommelse med Turkiet för att fortsätta stoppa flyktingar i landet från att nå Europa.

Kan Turkiet tänka ”varför ska vi hålla avtalet med EU och ha kvar en massa syrier medan EU skickar dem tillbaka”?

– Ja precis, även om Turkiet har andra skäl till att forstätta följa överenskommelsen. Men vi vet att det har förekommit pushbacks från Turkiet till Syrien. Det öppnar upp för en farlig utveckling och ett farliga sätt att resonera på. Det kan vara ett argument för Turkiet att följa EU:s väg. Det kan definitivt leda till argument som att ”varför ska vi göra det här, om inte ni gör det”, säger Madelaine Seidlitz.

Den syriska regimen är känd för sina notoriska tortyrfängelser. Flera rapporter berättar också om hur familjemedlemmar till fängslade personer utpressas på stora summor pengar i hopp om att få sina nära och kära frisläppta. Försvinnanden och många andra repressiva åtgärder förekommer också. Någon opposition tillåts inte – den som motsätter sig al-Assad möter någon av redan nämnda repressalier, om personen inte redan lämnat landet.

Att Syrien är en repressiv diktatur eller att det finns tortyrfängelser är inte i sig en anledning för att alla ska anses i behov av skydd – här spelar de individuella skälen stor roll.

– Människor flydde från Syrien redan innan kriget, när far och son al-Assad varit vid makten, och då gjordes individuella prövningar. Alla hade inte någon skyddsstatus. Sedan kom kriget och alla ansågs under en lång tid ha skyddsskäl. Det är också mycket svårnavigerat kring vem som kan vara utsatt och ansatt och vem som inte kommer bli det vid ett eventuellt återvändande, med tanke på alla de olika fraktioner som finns i konflikten, säger Madelaine Seidlitz.

Individuella skäl måste avgöra

Den syriska diasporan i Sverige och Danmark, cirka 250 000 respektive 35 000 personer, är splittrad. Precis som i Tyskland, Frankrike och andra länder som varit stora mottagarland. Här finns regimtrogna, oppositionella, rebeller, akademiker och helt vanliga människor som bara ville leva ett vanligt liv – som plötsligt rycktes undan från dem i och med krigsutbrottet i mars 2011.

Under en lång tid har situationen varit sådan att alla från Syrien riskerats drabbas av konflikten. Därför har i princip alla beviljats skydd. I Sverige har vi en lång tradition av att ge de allra flesta skyddssökande uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och inte som flykting. Det har hittills inte spelat någon större roll – eftersom permanenta uppehållstillstånd fram till 2016 varit huvudregeln. Men i och med att utlänningslagen förändrats – och i sommar kommer ersättas med en ny, permanent lag som i stort är likadan som den som gällt sedan 2016 – påverkas situationen för den enskilda skyddssökande. Den som får status som flykting får längre tid på sig att komma in i det svenska samhället – vilket kan leda till permanent uppehållstillstånd enligt nya lagen.

En övervägande majoritet av de syrier som kommit till Sverige har fått status som alternativt skyddsbehövande. Det innebär, förenklat, att de individuella flyktingskälen inte är det som gett upphov till att personen beviljats skydd utan att beslutet om skydd är fattat med hänsyn till den större kontexten. Därför kan det också vara svårt för svenska myndigheter att veta för vilka det föreligger individuella flyktingskäl.

När länder, som Danmark eller Sverige, bestämmer sig för att börja deportera syrier är det därmed av stor vikt att de individuella skälen vägs in, menar Madelaine Seidlitz. Just bedömningar av flyktingsskap har Sverige alltid varit generellt sett dåliga på att göra.

– Jag antar att man anser sig ha gjort den bedömningen för de individer det gäller. Att man i Danmark tror att man gjort rätt och att de har gjort individuella bedömningar på ett riktig sätt. Det gäller också för de i Sverige som inte beviljats skydd eller förlängning. Att man då har tittat på de individuella skälen och sett att den inte har flyktingskäl. Sen tittar man på den generella kontexten och konstaterar att ”i Damaskus är det lugnt”. Därför kan du åka dit, menar man, säger Madelaine Seidlitz.

Men Amnesty stämmer inte in i bedömningen av Syrien som ”säkert nog”.

– Om man ser till internationell flyktingrätt så strider deportationer till Syrien mot den. Det finns kanske nån enskild individ som kan återvända på ett säkert sätt, men om vi ser till de stora penseldragen och drar slutsatsen att personer inte längre skulle vara i behov av skydd är det inte korrekt – det är i själva verket inte många som kan återvända, säger Madelaine Seidlitz.