Torsken är så utfiskad att det råder fiskestopp i hela Kattegatt och östra Östersjön. I västra Östersjön, där bland annat Öresund ingår, har det ändå funnits en kvot att fiska. Men nu råder Internationella havsforskningsrådet ICES, att myndigheterna drar i nödbromsen. ”Det är det lägsta rådet någonsin”, säger forskaren Max Cardinale.
Både i Kattegatt och i princip hela Östersjön har beståndet av torsk varit så utfiskat, att det råder fiskestopp. Undantaget är västra Östersjön, där bland annat Öresund ingår. Där har ett visst fiske ändå kunnat ske, utan att återhämtningen skulle äventyras, enligt ICES. En forskningsorganisation vars råd väger tungt när politikerna ska fatta beslut om hur mycket fisk som ska få fångas från havet. Men efter en ny uppskattning av torskbeståndet i västra Östersjön, visar det sig att torskbeståndet ligger betydligt sämre till, än vad tidigare uppskattningar kommit fram till.
– Vårt råd för 2022 är 700 ton torsk inklusive fritidsfiske, det har aldrig varit så litet, säger Max Cardinale.
Ett råd som jämfört med rådet för 2021, är 88 procent lägre. Råden för de intilliggande havsområdena Östra Östersjön och Kattegatt presenterades i redan somras och innebär precis som i fjol, fiskestopp. På Havs- och vattenmyndigheten berättar man att utredarna nu håller på att analysera ICES underlag och att nya kvoter kommer att presenteras i samband med ett ministermöte inom Helsingforskonventionen i mitten av oktober.
– Generellt är ju läget för torsken i Östersjön mycket bekymmersamt och fångstråden kommer förstås att påverka både fritids- och yrkesfiskare, skriver Staffan Ljung, presskontakt på Havs- och vattenmyndigheten till Syre.
"Det är inget vi tvivlar på"
Peter Göransson som är marinbiolog och ordförande för den ideella föreningen Öresundsfonden säger att nedgången är förvånande, med bakgrund det trålförbud som råder i Öresund sedan 1932.
– Det gäller att hålla fisket på lägsta möjliga nivå, säger han.
Samtidigt lyfter han möjligheten att det kan finnas andra orsaker bakom torskens nedgången.
– Temperaturen har ökat och kvävehalterna har minskat och det påverkar hela ekosystemet, ända från växtplankton och ända upp till fisken. Torsken är också en kallvattenart, som inte trivs när vattnet blir varmare, säger Peter Göransson.
Andra orsaker som ibland lyfts när torskens prekära läge debatteras, är alltifrån syrefria bottnar, sälar och miljögifter. Men Max Cardinale är övertygad om att det är fisket som är huvudorsaken.
– Det är inget vi tvivlar på, vi har haft ett bestånd som blivit utfiskat under många decennier och fisketrycket är fortfarande högt, det är solklart, säger han.
Så mår torsken i Sveriges hav
Östersjön: Från att ha varit en av Östersjöns viktigaste fiskarter i ekosystemet, återstår i dag endast en spillra av beståndet. Värst är det i östra Östersjön, förutom att beståndet är på historiskt låga nivåer, är också fiskarna småväxta, magra och i dålig kondition. Ices råd för 2022 är att ingen torsk fiskas för det östra beståndet. Även det västra beståndet ligger risigt till (se artiklar), där den rekommenderade kvoten är på historiskt låga nivåer, 698 ton.
Kattegatt: Mycket bättre är det inte för torsken i Kattegatt. Även där har torsken varit utsatt för ett kraftigt överfiske i många decennier. Trots att Internationella havsforskningsrådet ICES återkommande rekommenderade ett fiskestopp, lyssnade inte politikerna – under många år. Sedan flera år tillbaka sker inget riktat fiske i Kattegatt efter torsk men det väntas dröja länge innan beståndet kan återhämta sig. Rådet för 2022 är att inget riktat fiske efter torsk sker.
Skagerrack: Bättre än i Kattegatt och Östersjön men ändå riktigt dåligt. Inte minst jämfört med hur mycket torsk det fanns på 1960 och 1980-talet. Internationella havsforskningsrådet rekommenderade under flera år fiskestopp – som inte följdes av politikerna. På senare år har rekommendationen inte varit 0 men minskande. Rådet för 2022 är att 14 276 ton torsk kan fiskas.
Källa: ICES/Sportfiskarna
