Mer än 1200 sidor och ett 50-tal förslag. Skogsutredningen som presenterades för ett halvår sedan är ingen lättsmält bladvändare. Men hur bataljen ska sluta om vad som nu ska ske med förslagen är en thriller. På ena sidan kämpar skogsägare som vill ha rätt att bruka sin skog och skogsindustrin som vill ha mer råvara. På andra sidan slåss miljöorganisationer som menar att mer skog måste bevaras för att rädda arter och ekosystem från undergång.

Vid januaripartiernas förhandlingsbord där man just nu brottas med utredningens förslag framhåller Miljöpartiet den biologiska mångfalden, medan motpolen Centerpartiet betonar skogsägarnas rättigheter. Att de ska kunna enas utan att göra människor djupt besvikna är inte lätt att se.

När utredningen lades fram var alla arga, ingen nöjd. Skogsnäringen gick i taket över förslaget att skydda ett hundra mil långt bälte av fjällnära skog, ett område lika stort som Västmanland. Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson för branschorganisationen Skogsindustrierna, anser att skyddet av den fjällnära skogen borde bygga på frivilliga initiativ från skogsägarna, precis som i övriga delar av landet. Förslaget tar inte hänsyn till vilken betydelse skogsbruket har för många som bor utmed fjällkedjan, enligt Linda Eriksson.

– För många innebär skogen en säkerhet som gör att du kan låna pengar för den verksamhet du bedriver, kanske inom ett helt annat område, säger hon.

Linda Eriksson ifrågasätter också om de 14 miljarder kronor – en gigantisk summa i naturvårdssammanhang – som utredaren Agneta Ögren föreslår att staten ska slanta upp för att ersätta skogsägarna längs fjällkedjan är väl använda pengar.

– Vi har redan avsatt stora områden i de fjällnära skogarna och man kan fundera över marginalnyttan för den biologiska mångfalden. De här pengarna kanske skulle göra bättre nytta i andra delar av landet, säger Linda Eriksson.

"Sämre skydd i resten av Sverige"

De fjällnära skogarna är inte vilka som helst, enligt utredaren Agneta Ögren. Hon har pekat på att det vidsträckta området är i det närmaste unikt i sitt slag i Västeuropa och att Sveriges internationella trovärdighet står på spel. Eller annorlunda uttryckt: Det går inte att skövla fjällnära naturskogar och sedan peka finger åt Brasilien när Amazonas ödeläggs.

Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen, applåderar förslaget om skyddet för den fjällnära skogen. Men som helhet är hon föga imponerad.

– Det blir sämre skydd i resten av Sverige. Man måste ha fokus på alla typer av skogsekosystem och inte bara den fjällnära skogen, säger hon.

Skulle utredningens alla förslag bli verklighet kan vi glömma att leva upp till såväl det inhemska miljömålet om levande skogar som de åtaganden Sverige gjort i EU och genom FN:s konvention om biologisk mångfald, enligt Elin Götmark.

Inte minst är hon kritisk till förslaget att Skogsstyrelsen ska sluta registrera så kallade nyckelbiotoper, skogsområden med särskilt höga naturvärden. Skogsägarna har rasat mot systemet som ofta inneburit att den som fått en del av sin skog klassad som nyckelbiotop varken kunnat sälja den – eftersom branschens egen miljöcertifiering inte accepterar produkterna – eller fått någon ersättning från staten eftersom den inte är formellt skyddad.

Nu vill utredaren ha ett system där skogsägarna får ersättning för att själva bevara ett sådant område eller låta myndigheterna göra det till ett naturskyddsområde. Men nu blir det upp till skogsbolagen att stå för inventeringarna och Elin Götmark befarar att resultatet blir att naturvärden går förlorade.

– Det blir lättare att avverka värdefull skog, säger hon.

Striden om nyckelbiotopsregistreringen har rasat i flera år. Inom miljörörelsen har nyckelbiotoper varit en möjlighet att rikta både myndigheters och mediers uppmärksamhet mot planerade avverkningar av särskilt skyddsvärd skog, medan skogsägare har uppfattat sig som rättslösa. Skogsindustriernas Linda Eriksson anser att ett system som bygger på frivillighet och garanterar ekonomisk ersättning för att bevara skog har förutsättningar att sänka konfliktnivån.

– Det har blivit så infekterat att det är bra med ett omtag, säger hon.

Klimat ställs mot biologisk mångfald

Den svenska skogen kan vara en viktig kugge i klimatomställningnen, slår utredningen fast. Inte minst genom att förse samhället med produkter som ska minska klimatutsläppen och hjälpa oss att bli fossilfria. Trä kan ersätta betong i våra hus, cellulosa kan ersätta polyester i våra kläder och biodrivmedel kan ersätta bensin i våra bilar. Och så vidare.

Men för strecksilvermalen, saffranstickan, den taggiga svartbaggen och de drygt tiotusen andra rödlistade arterna som lever i svenska skogar kan den stora efterfrågan på råvarorna i skogen innebära nya påfrestningar. Utredaren menar att det det finns en målkonflikt mellan klimat och biologisk mångfald som beslutsfattarna måste avgöra hur man ska hantera. Den uppfattningen delar Skogsindustriernas Linda Eriksson.

– Politiken behöver sätta ner foten. Det finns de som vill bevara mycket mer, men vi behöver också ställa om vårt samhälle till fossilfritt och då behövs resursen skog. Det går inte att tro att man kan göra båda och klara allt, det behövs faktiskt avvägningar, säger hon.

Elin Götmark invänder mot beskrivningen av att värnandet av biologisk
mångfald krockar med klimatomställningen. Hon pekar på att det kan ta ett sekel från att en skog huggs ned till att en ny växer upp och binder tillbaka det kol som frigjorts – och att utsläppen måste minska drastiskt redan inom det närmaste decenniet.

– Utredningen har köpt skogsindustrins uppfattning. Vi menar att konflikten står mellan klimat och biologisk mångfald på ena sidan och resursutnyttjande på den andra, säger hon.