Sätt ökad press på de medlemsstater som inte bryr sig om romers utsatthet. De säger flera svenska EU-parlamentariker. Bland annat Alice Bah Kuhnke (MP) som vill se ett nytt direktiv.
Fattigdom, boendevillkor under all kritik och allmän utsatthet. Så ser situationen ut för många människor ur den romska befolkningen inom EU. Det gäller både i hemländerna och i andra EU-länder som romska migranter reser till, Sverige inte minst.
2011 antog EU-kommissionen en plan där man krävde nationella strategier i alla medlemsstater. Tio år senare lyser dock de positiva effekterna fortfarande med sin frånvaro.
– Än i dag 2021 ser vi ingen förbättring, säger Evin Incir (S), ledamot i EU-parlamentet, till Dagens Arena.
Flera som höjer rösten
Hon är inte den enda på EU-nivå som vill se att romernas situation tas på större allvar. Även parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) vill se krafttag. Om det inte görs mer mot diskriminering och fattigdom så funkar inte den fria rörligheten, säger hon till Dagens Arena.
– Rumänien och Bulgarien anser att detta är socialpolitik, och att andra inte ska lägga sig i. Men vi är många som säger att nej, inte när det gäller brott mot fördragen, då kan ni inte göra som ni vill.
Behövs direktiv
De fördrag, det vill säga själva grundlagen inom EU, som bland annat stipulerar att EU ska bygga på respekt för människans värdighet och frihet, efterlevs inte överallt, förklarar Alice Bah Kuhnke.
– Visst, det har skett vissa framsteg. Men det finns inget direktiv. Det är icke-bindande, det är mer vad man vill och önskar. Det finns ju fortfarande medlemsstater som inte har en strategi om hur man ska arbeta med detta, och en del andra har bara ord på papper, säger hon, och fortsätter.
– Det är avgörande att det blir ett direktiv, en Roma-strategi som är godkänd på EU-nivå, som dessutom är tydlig när det gäller fattigdomsbekämpning och diskriminering.
Läs även: “Han spottade mig i ansiktet” – hatbrott mot romer utan påföljd
Fakta: Roma-strategin
EU-kommissionen har i sin strategi antagit minimimål för 2030.
För att sammanfatta eftersträvar strategin att EU:s medlemsstater ska ha minskat följande:
* andelen romer med erfarenhet av diskriminering med minst hälften.
* fattigdomsgapet mellan romer och allmänheten med minst hälften.
* klyftan i deltagande i utbildning i tidig barndom med minst hälften.
* andelen romska barn som går i segregerade grundskolor med minst hälften i medlemsstater med en betydande romsk befolkning.
* sysselsättningsgapet och könsskillnaderna med minst hälften.
* klyftan i livslängden mellan romer och majoritetsbefolkningarna med minst hälften.
* klyftan i bostadsbrist med minst en tredjedel.
Dessutom ska länderna ha:
*fördubblat andelen romer som anmäler när de upplever diskriminering.
*säkerställt att minst 95 procent av romerna har tillgång till kranvatten.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att lägga fram nationella strategier senast i september 2021 och rapportera om deras genomförande vartannat år.
Källa: Dagens Arena
