– Den negativa attityd som uttrycks i tanken att senior arbetskraft generellt inte är förändringsbenägen, inte vill fortsätta utvecklas och lära nytt, är orimlig och fördomsfull, säger Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia, i ett pressmeddelande. 

De är en av många som lämnat in remissvar på det betänkande som Delegationen för senior arbetskraft lämnat in. Uppdraget, som de fick av regeringen 2018, var att samla in och sammanställa fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhället och för individens slutliga pension.

Akavia instämmer i den problembeskrivning som delegationen ger och menar att i ett modernt och framåtblickande arbetsliv behöver arbetsgivare ha ett förhållningssätt till senior arbetskraft som är fritt från förutfattade meningar och antaganden.

Åldersmedvetet ledarskap

De är också positiva till delegationens övriga slutsatser och överväganden, som exempelvis behovet av HR-avdelningar som både arbetar långsiktigt och inkluderande när det gäller senior arbetskraft. Att arbetsgivare i betydligt högre utsträckning behöver bedriva ett åldersmedvetet ledarskap som tar tillvara även äldres erfarenhet är ett annat exempel.

När det gäller ledarskap har chefsorganisationen Ledarna ett antal synpunkter. De tycker bland annat att det finns ett bristande fokus på cheferna i analyserna.

”Arbetstagarens närmsta chef framhålls som en avgörande faktor för en medarbetares beslut att gå eller inte gå i pension. Därför blir vi förvånade över att det inte står någonting om chefers betydelse i delegationens huvudsakliga iakttagelser”, skriver organisationen.

De menar också att det är anmärkningsvärt att chefer egna arbetssituation inte tas upp ingående, utan fokus ligger på chefernas betydelse för medarbetarna. ”Chefernas betydelse för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö går knappast att överskatta. För att cheferna ska kunna ta detta ansvar krävs förstås att även cheferna har goda arbetsmiljöer”, skriver de.

Arbetslösa hamnar utanför fokus

Även Akavia är kritisk till fokuset i betänkandet, av andra anledningar.

– Avgränsningen som delegation valt, att fokusera på ett längre arbetsliv för seniorer som är i arbetslivet, innebär en risk för att gruppen arbetslösa över 55 hamnar utanför fokus även i det framtida åtgärdsarbetet, säger Nina Forssblad. 

I sin remiss skriver de att deras medlemmar redan från 45 års ålder möter svårigheter när de vill byta jobb eller hitta ett nytt vid tillfällig arbetslöshet. De delar därför det som delegationen lyfter: att Sverige är ett av världens mest ålderistiska länder.

”Den så kallade inlåsningseffekten, att vilja byta jobb men bli bortvald i rekryteringar på grund av ålder, drabbar hårdare ju äldre en person är”, skriver de.

De konstaterar också att det för många grupper i samhället inte handlar om att vilja och kunna jobba längre: ”det är en fråga om att få arbeta längre”.

Lösningar för utslitna

Men att kunna arbeta längre är inte förunnat alla. Bland annat Pensionärernas riksförbund, PRO, lyfter att man innan en reformering av pensionssystemet behöver se till att tillföra mer pengar till systemet så att den allmänna pensionen kan höjas väsentligt för alla.

”Det är till exempel nödvändigt med lösningar för de som är utslitna långt före dagens pensionsnorm om 65 år och som riskerar att få låg pension livsvarigt då de nödgas ta ut sin ålderspension i förtid eftersom bland annat sjukförsäkringen är stängd”, skriver de i sin remiss.