Andelen stadsnära grönska i Göteborg har minskat stadigt sedan 80-talet. Det visar en studie från Göteborgs universitet. ”Vi har inte sett att grönskan ökat någon enda gång under detta tidsspann”, säger studiens författare Kristin Blinge.
Alléer, gräsytor och andra grönområden i Göteborg har minskat med fyra och halv procent sedan 1986. Det visar masterstudenten Kristin Blinges studie, som med hjälp av satellitdata från åtta olika tillfällen under perioden 1986 till 2019 har granskat grönytorna i staden.
Trenden pekar tydligt nedåt och det finns flera olika förklaringar till detta, enligt studien. Områden med storindustri, hamn och logistik har stått för den största minskningen av grönytor, följt av mellanstaden, innerstaden och ytterstaden.
– Anledningen till nedgången i andel grönska varierar mellan områdena. För de med industriell fokus har utvecklingen till största del berott på expansion av industrier och företag, säger Kristin Blinge i ett pressmeddelande.
Bostäder och shoppingcenter tar utrymme
I den så kallade mellanstaden, som är det sammanhängande stadsområdet som skärs av från innerstaden av de stora trafiklederna, samt i ytterstaden, har andelen grönyta minskat på grund av att bostadsområden och shoppingcentrum byggts på gammal åkermark, skogspartier och gräsytor.
– I innerstaden har grönska försvunnit när institutioner som universitet och nöjesparker expanderat. En genomgående trend för alla områden är att etableringen av vägar, kollektivtrafik, cykelbanor och gångbanor tagit en stor andel grönyta i anspråk, säger Kristin Blinge i pressmeddelandet.
Göteborg växer, och andelen invånare i kommunen förväntas öka från 580 000 år 2019 till 700 000 år 2035. Därför ser trenden med minskande grönska ut att fortsätta. I förarbetena till den nya översiktsplanen som kommunen just nu håller på att ta fram så kan man bland annat läsa att redan bebyggda områden i mellan- och ytterstaden kommer att förtätas och utvecklas för att husera den ökande befolkningsmängden. På samma sätt kommer kollektivtrafik, cykelvägar, gångbanor och vägar byggas ut för att öka mobilitet och tillgänglighet i alla områden.
Viktiga för människors hälsa
– Utvecklingen av denna typ av infrastruktur har visat sig ha stor effekt på omkringliggande vegetation och förhoppningsvis kan resultaten från denna studie visa på vikten av att planera för att behålla mer urban grönska, säger Kristin Blinge.
De senaste årens forskning visar tydligt på hur viktiga grönytor i städer är, av många anledninger.
– Grönytor i staden är livsmiljöer för många olika insekter och djur, men de är också viktiga för människors hälsa. Förutom att bidra med estetiska miljöer har grönytor viktiga funktioner som regnvattenshantering, ljuddämpning och reglering av lokalt klimat, konstaterar Kristin Blinge.
