– Det är verkligen roligt att Sverige fick inleda och sätta tonen för hela mötet, sade miljö- och klimatminister Per Bolund till TT i fredags eftermiddag.

Han hade då just kommit ut från ett videomöte som USA:s klimatsändebud John Kerry och utrikesminister Antony Blinken bjudit in ett tjugotal länder till. Sverige fick hålla det inledande anförandet.

Men både Per Bolunds uttalande och medierapporteringen har sedan dess fått kraftig kritik på sociala medier, ledarsidor och från andra politiker.

"Direkt vilseledande"

– Per Bolund försöker ju få det att framstå som att han öppningstalade på Bidens klimattoppmöte. Det är onekligen att tänja på sanningen. Vi vet nu att han medverkade vid ett möte vid sidan om, innan det riktiga mötet startade. Att då påstå att han satte tonen för det egentliga mötet är faktiskt direkt vilseledande, säger Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna.

När TT söker Per Bolund för en kommentar om vad han egentligen menade med att Sverige satte tonen för mötet, meddelar han att han inte har möjlighet att ge en intervju. Men hans pressekreterare Josefin Sasse svarar i ett mejl:

”Som Per Bolund sa så deltog han på ett rundabordssamtal lett av USA:s klimatsändebud John Kerry. Mötet hölls tidigt på fredagsmorgonen amerikansk tid. Bolund var första talare i mötet. Det som diskuterades togs sedan vidare i det fortsatta mötet.”

"Kan förstå kritiken"

Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitet med extra fokus på Miljöpartiet, tycker att det är tydligt att Per Bolund vill förstora upp Sveriges deltagande vid mötet.

Det var ett mindre event inom ramen för det större, och själva talet var ganska kort. Så jag kan förstå kritiken som riktas mot Per Bolund att det här kanske inte var någon direkt startpunkt. Det tycks som att han försöker göra en större grej av det här än vad det faktiskt är, säger Niklas Bolin.

TT: Skulle du säga att TT och landets medier blev bortfintade av Bolund, eller gick regeringens ärenden i det här?

– Ni har väl en skyldighet att rapportera och dubbelkolla att uppgifter stämmer, oavsett om det kommer från vad som kan anses vara trovärdiga källor eller inte. Sedan att gå någons ärenden är att dra det för långt. Jag skulle inte säga att det är någon jätteblunder, särskilt inte om det görs en uppföljning på det, säger Niklas Bolin.

Stora utsläppsländer

Bland de länder som deltog i rundabordssamtalet fanns bland annat Österrike, Grekland, Finland, Schweiz och Senegal. I den skriftliga inbjudan, signerad av John Kerry, formulerades syftet med mötet som att länderna skulle ”lämna ett bidrag till president Bidens Leaders Summit on Climate”, som själva klimattoppmötet kallats.

Motivet till att länderna inte hade bjöds in till den livesända delen av mötet är enligt inbjudan att den delen vänder sig till ”de länder som har störst ansvar att ta itu med klimatkrisen”. Bland dessa 40 länder fanns stora utsläppsländer som Ryssland, Kina och Indien. Men även mindre länder som Norge och Danmark.

– Man kan fundera på om det är de största utsläpparna, eller de länder som har potential att påverka mest. Om det är de största utsläpparna är det ju positivt att Sverige inte var med. Men om det handlar om länder som anses viktiga för att kunna påverka är det mindre positivt, säger Niklas Bolin.

TT: Är det ändå besvärande att Sverige inte fick någon officiell inbjudan till huvuddelen av mötet?

– Givet att Norge och Danmark bjöds in men inte Sverige är det klart att Sverige och Per Bolund var måna om att i någon mening få närvara, kan man tänka sig, säger Niklas Bolin.