Socialdemokraterna tar en mycket knapp ledning framför Kristdemokraterna i tyska valet, där prognoserna nu börjar rulla in. I partihögkvarteret Willy-Brandt-Haus utbröt öronbedövande jubel då ZDF:s vallokalsundersökning presenterades. ”Vi är ett pragmatiskt parti som vet hur man regerar”, säger kanslerkandidaten Olaf Scholz från scenen.
Årets val har beskrivits som en rysare, där Kristdemokraterna (CDU/CSU) de senaste dagarna har hämtat in en del av det försprång som Socialdemokraterna (SPD) haft sedan augusti.
En stund efter det att vallokalerna stängt leder SPD knappt, enligt prognoserna.
– Väljarna har röstat för ett samhälle präglat av respekt, säger Scholz, som äntrade scenen i partihögkvarteret strax efter klockan 19, till kraftiga applåder.
Många partifunktionärer i Willy-Brandt-Haus är nöjda med de första siffrorna, även om det ännu är oklart om SPD i slutändan faktiskt blir störst, och om man i så fall kommer att lyckas bilda en regeringskoalition.
– Det är helt vansinnigt, ingen hade trott det för två månader sedan, säger Manon Luther, som är vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos.
Hon vill dock inte spekulera i vilka partier som SPD skulle kunna bygga sin regering med.
– Det får visa sig. I dag firar vi, säger hon.
CDU-ledaren Armin Laschet är bister i sitt första uttalande efter det att vallokalerna stängt.
– Det här resultatet kan vi inte vara nöjda med. Men utgången är fortfarande väldigt oklar, det blir en lång kväll, säger han och tillägger att han ska göra allt han kan för att bilda en kristdemokratiskt ledd regering.
De gröna får 15 procent av rösterna och kan bli tredje största parti. Men man hade hoppats på mer.
Baerbock: "Räckte inte"
– Den här gången räckte det inte, säger kanslerkandidaten Annalena Baerbock, som så sent som i våras tillskrevs relativt goda chanser att bli förbundskansler.
–Men vi har ett uppdrag för framtiden.
Stämningen hos vänsterpartiet Die Linke är riktigt dålig. Enligt valundersökningarna har partiet halverat sitt väljarstöd och ligger på förbundsdagsspärren på fem procent.
Partiets företrädare kallar det ett ”hårt slag” och tror att man nu kan glömma samarbetet med SPD och De gröna som man hade hoppats på, enligt public service-kanalen WDR.
Valmyndigheten uppskattar att omkring fyra av tio tyskar har förtidsröstat per post i år. Det är fler än någonsin tidigare, och ett faktum som gör att de vanligtvis träffsäkra vallokalsundersökningarna bör tas med något större försiktighet.
"Klar ledning"
SPD:s generalsekreterare Lars Klingbeil säger att partiet ”har ett klart mandat att regera” och att Olaf Scholz borde bli förbundskansler.
”Megabra”, tycker SPD:aren Lucas Havrylak, som arbetar för en förbundsdagsledamot, om den vallokalsundersökning som ger SPD ett visst försprång.
– Det är obeskrivligt skönt att vi ligger före, och lön för mödan efter allt hårt arbete, säger han.
CDU å sin sida uppger via generalsekreteraren Paul Ziemiak att en koalition mellan CDU/CSU, De gröna och liberala FDP är möjlig. Men Ziemiak säger också att valförluster ”alltid är bittra” men att resultatet fortfarande är omöjligt att slå fast och att det kommer ”bli en lång kväll”.
De tyska vallokalerna stängde klockan 18, men då stod fortfarande många väljare i kö utanför, skriver tyska ZDF.
”Här står minst 100 människor och jag har hört att det är samma i andra vallokaler”, säger valförrättaren i en lokal i Berlinstadsdelen Pankow till tv-kanalen.
Förseningen beror på att valsedlarna tog slut och väntetiderna förlängdes därmed med ungefär en timme.
Kantats av motgångar
För Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) har valrörelsen kantats av motgångar och att döma av opinionsmätningarna kan i stället Socialdemokaterna (SPD) bli största parti. Många ser Kristdemokraternas impopuläre kanslerkandidat Armin Laschet som en stor del av förklaringen till de dåliga opinionssiffrorna. Andra pekar på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna – alla under Merkel – och att det nu är dags för något nytt.
– Det är helt vansinnigt, säger Manon Luther, vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos, om de första siffrorna, till TT:s utsände.
– Ingen hade trott det för två månader sedan.
Som de flesta andra vill hon inte spekulera om koalitioner.
– Det får visa sig. I dag firar vi, säger hon.
Vallokalerna stängde klockan 18, och senare på kvällen väntas ett tillförlitligt resultat. Sedan tar det svåra arbetet vid, då partierna ska enas om en koalition – något som kan dra ut på tiden.
Läs mer:
Regering och klimat utmaningar för ny kansler
Fakta: Så går valet till
Söndagen den 26 september håller Tyskland val till förbundsdagen.
Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).
Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.
Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.
Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra de andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspeglar resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.
Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.
