Det kan låta som ganska grundläggande att en nytillträdd regeringschef bildar regering. Men efter valet 2017 tog det fem månader innan landet hade en på plats.

Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, kallar regeringsbildningen en nyckelfråga och tror att en upprepning av den segdragna processen från förra valet kan skada förtroendet för politiken.

– Många, framför allt de unga, har tyckt att valrörelsen varit tråkig. En utdragen process för att bilda regering skulle öka irritationen bland väljarna. Det har funnits och finns stark kritik mot att man inte ens lyckats leverera ett regeringsalternativ, säger han.

– En ny storkoalition för nationens bästa är nog det sista folk vill se.

Hur modernisera?

Inget parti ser ut att få en klar majoritet och det öppnar för en rad olika tänkbara konstellationer. Hur regeringen i slutänden ser ut kommer förstås att påverka den framtida politiken på olika områden.

– Liberalerna är inte alltid på samma spår som De gröna och Socialdemokraterna.

En stor fråga som en kommande regering måste ta tag i är moderniseringen, påpekar Lindahl.

– Att modernisera tysk industri har direkt koppling till klimat- och miljöfrågor, som i sin tur har koppling till de gamla problemen mellan öst och väst. Man behöver satsa kraftigast i öst där mycket av den mest miljöfarliga industrin ligger.

En modernisering kommer att innebära förändrade förhållanden på arbetsmarknaden. Människor kan förlora sina jobb, behöva om- eller vidareutbilda sig eller till och med flytta.

Det blir en stor infrastrukturfråga för en kommande regering och en utmaning i förhållandet mellan förbundsregering och delstatsregeringarna.

Fler gamla tyskar

En annan viktig uppgift blir frågan om ett åldrande samhälle.

– Man ser att om 20–30 år kommer det att finnas allt fler pensionärer som ställer helt andra krav på boende, sjukvård och hälsovård. Under coronapandemin har det blivit tydligt att vårdförutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet, förklarar Rutger Lindahl.

Ytterligare en utmaning är klimatet.

– Det ser jag ingen möjlighet för en regering att ta sig runt. Den frågan går inte att komma ifrån. Varannan väljare sätter miljö- och klimatfrågorna på första plats.

Även om partierna är överens om att miljö och klimat är av största betydelse, har de olika uppfattning om hur man bör ta tag i frågorna. Och framför allt hur snabbt.

– CDU:s inställning är ”weiter so”, fortsätt så. Det finns en plan och den tänker man hålla sig till. Men Socialdemokraterna, och framför allt De gröna, vill höja takten.

Ser behovet

En snabbare omställning möter motstånd främst från konservativa, men även från den politiska vänstern, där man ser arbetstillfällen försvinna.

– Det kan bli en öst-väst-fråga. I öst ser man behovet, men också konsekvenserna.

– För väldigt många innebär klimatomställningen att elen blir dyrare, bensinen blir dyrare, dieseln blir dyrare. Det gör att många kan tveka för att konsekvenserna blir så stora.

Som om det inte räcker med utmaningar på hemmaplan lämnar Angela Merkel ett gigantiskt tomrum efter sig internationellt, inte minst i EU. Där har hennes efterträdare mycket att leva upp till.

– Merkels skor är omöjliga att fylla direkt. Merkel har genom sin blotta närvaro utgjort en sådan kraft och tyngd. Den nya kanslern kommer att få jobba hårt.