Flera andra talare ville också se landsdagarna säga ja till en motion från Ungsvenskarna om tydligare hållning om assimilation och återvandring. Motionen krävde partistyrelsen på konkreta mål för hur många som ska återvandra, inom ”rimlighetens och den internationella rättens gränser”.

– Varför ska vi inte fortsätta att vara rösten för en hård linje i migrationsfrågan? Försöker vi bli en del av det etablissemang vi själva säger oss bekämpa, undrade Rebecka Fallenkvist, Stockholm, och påminde åhörarna om att att SD ”inte är M eller KD.”

Men motionen från Ungsvenskarna röstades ned, en klar majoritet stödde partistyrelsens förslag på inriktning för återvandring och integration.

Ungsvenskarna röstades ned

– Jag har otroligt svårt för kraftigt överdriven retorik, sade Mattias Karlsson från partistyrelsen när han kritiserade de ombud som hävdade att partiledningens politik för återvandring och mot mångkultur är för vek.

– Ungdomlig entusiasm är bra, men sansa er lite grann, sade Karlsson.

Det inriktningsprogram som antogs säger att asylinvandringen ska stoppas och mottagandet av kvotflyktingar pausas. Återvandring ska uppmuntras för alla i utanförskap. Men något mål med siffror blir det inte.

Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson, gjorde klart att målet är att noll personer ska välja att söka asyl i Sverige.

– Och så många som möjligt av de personer som lever här utan att ha lyckats att integrera sig, försörja sig eller lära sig svenska och som visar en bestående ovilja att göra det bör återvända till sina hemländer, sade Aspling i debatten.

Bortre gräns

I avsnittet om integration i det nu antagna inriktningsprogrammet står det att Sverigedemokraterna vill ha en kravbaserad integrationspolitik, men också en ”integrationspolitisk bortre gräns”. Det anges som en gräns där personer ska hjälpas att återvända hem.

– Det är en sådan fråga som man måste utreda och tänka över noga. Men att det ska finnas en bortre gräns är klart, säger Ludvig Aspling.

– Men vi kan inte ha situation med personer som bor i Sverige årtionden efter årtionden men som lever på försörjningsstöd och olika transfereringar, som inte lär sig svenska och som aldrig riktigt blir en del av det här landet. Det här utanförskapet riskerar att gå i arv.

Han beskriver att personer ska hjälpas till det SD uppmuntrar till. Inspiration kan hämtas i Danmark.

– Där arbetar myndigheter med uppsökande verksamhet till exempel, säger Ludvig Aspling.

– Det betyder inte att man pekar ut någon som mindre värd eller att någon är oönskad eller så, det handlar om att hitta en långsiktigt hållbar lösning för alla inblandade.