Konserver, mediciner och hygienartiklar bunkras. Samtidigt blir stormkök, ficklampor och vevladdare vanligare tillgångar. Fler unga planerar att stärka sin hemberedskap, visar en ny undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
För drygt ett år sedan förklarade Världshälsoorganisationen WHO att världen befinner sig i en pandemi. Kort därefter gapade hyllor tomma i svenska butiker.
Toalettpapper, konserver och handsprit gick åt i rasande fart. Med tiden lugnade det sig. Men en enkätundersökning från MSB visar att det har blivit vanligare att bädda för framtida kriser – särskilt bland unga.
Majoriteten av de tillfrågade bedömer att de skulle klara sig på egen hand i tre dygn. Drygt 40 procent anser sig ha bra egenberedskap. Över 20 procent har ökat beredskapen under krisen och nära 35 procent har för avsikt att göra det.
Personer mellan 18 och 29 år är den målgrupp där flest planerar att öka sin beredskap. Det är också den grupp som bedömer att de klarar sig kortast tid utan hjälp.
Mat, mediciner och hygienartiklar är de vanligaste varorna i svenskarnas beredskapspaket. Under pandemin har det blivit vanligare att utrusta sig med stormkök, ljus- och värmekällor som inte är eldrivna, samt med alternativa strömkällor såsom vevladdare.
Fakta: Undersökningen
Hemberedskap 2021: Allmänhetens syn på hemberedskap och eget ansvar under coronapandemin.
1 034 personer har svarat:
73 procent anser att allmänheten har ålagts ett rimligt ansvar för att minska smittspridningen av covid-19.
54 procent svarar att de är mer mentalt förberedda för framtida kriser.
32 procent svarar att de är mer praktiskt förberedda för framtida kriser.
34 procent uppger att de planerar att stärka sin hemberedskap.
22 procent uppger att de har stärkt sin hemberedskap under krisen.
74 procent anser att individen har ett stort eget ansvar i händelse av en kris.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
