Startsida - Nyheter

Radar · Miljö

Ny studie: Gruvors miljöskulder underskattas

 Dagbrott vid Kringelgruvan, en grafitgruva som för tio år sedan orsakade stora vatten- och miljöskador trots att den inte ens var i drift.

Framtida miljöskulder underskattas ofta av många företag inom olje–, gruv– och kärnkraftsbranschen. Det enligt en ny studie från Handelhögskolan vid Göteborgs universitet.

Att återställa en gruvtäckt eller städa upp efter en använd oljekälla kostar skjortan. Men Europeiska börsbolag inom energi- och gruvsektorn ger minst sagt sparsam information i sina årsredovisningar om framtida miljörelaterade återställningskostnader, enligt  forskaren Mari Paananen som är studiens huvudförfattare.

– Om till exempel ett oljebolag går i konkurs så kostar det otroligt mycket att städa upp efter gamla oljekällor och risken är stor att skattebetalarna får stå för notan. Därför är det viktigt att miljöskulden synliggörs för investerare, kreditgivare och allmänheten så att vi kan diskutera problemet, säger hon i ett uttalande.

Två av tre utelämnade viktig information

Studien som hon och hennes kollegor genomfört har gått igenom årsredovisningar från 164 europeiska listade bolag verksamma inom olja, gas, kärnkraft och gruvdrift, för att undersöka om bland annat beräknad tidshorisont för utbetalningar. Men också diskonteringsränta, som är den räntesats som uttrycker avkastningskrav på investerat kapital.

– Nyckelinformation som behövs för att överhuvudtaget kunna bedöma miljöskulders storlek, enligt forskarna.

– Även om vi ser att miljöinformationen i årsredovisningarna ökat över tid så är bolagen fortfarande sparsamma med information. Ungefär 60 procent av bolagen gav information om diskonteringsräntan och 65 procent uppgav tidshorisonten. Däremot var det bara en dryg tredjedel som gav information om båda, berättar Mari Paananen.

Ändras om media skriver om företagen

Men om medias strålkastarljus vändes mot företagen hände något. De som blev omskrivna i relation till miljöfrågor eller deras ansvar för miljön, ökade miljöinformationen och blev mer specifika i nästkommande årsredovisning.

– Framför allt blev det mer information om artiklarnas tonfall signalerade osäkerhet eller rättsligt efterspel, säger Mari Paananen i pressmeddelandet.

Hela studien går att läsa här.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV