Coronapandemin och covid-19 dominerade ännu en gång när EU-ländernas stats- och regeringschefer satt uppkopplade för ett toppmöte via webben under större delen av torsdagen.

I ett gemensamt uttalande efteråt konstateras ”vikten av öppenhet och användandet av exporttillstånd”.

Det sistnämnda är en het potatis, kopplad till EU-kommissionens utökade kontrollsystem som ska göra det möjligt att stoppa vaccinexport.

– Företagen måste uppfylla sina kontrakt med EU innan de exporterar till andra regioner, konstaterar kommissionsordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efteråt.

"Inte enkelt"

Ändå bedyras också att de nya restriktionerna mest är till för att skapa öppenhet. Flera mer frihandelsvänliga länder – exempelvis Sverige, Irland och Nederländerna – är också uttalat skeptiska till ett exportstopp.

”Företag ska leverera enligt avtal, det är EU-länderna överens om. Men frågan om att begränsa handel är inte enkel eftersom vi är beroende av varandra för att kunna producera vaccin”, skriver statsminister Stefan Löfven (S) i ett uttalande via sms efter mötet.

”Det är viktigt att de nya exportrestriktionerna inte används på ett sätt som försvårar vaccinproduktionen”, anser Löfven.

Oro för relation

Hotet om exportstopp är inte minst tänkt som en signal till främst Storbritannien, för att få fart på leveranserna till EU från två brittiska Astra Zeneca-fabriker.

Möjligen kan en omedelbar effekt skönjas i ett gemensamt uttalande som EU-kommissionen och den brittiska regeringen enades om sent i onsdags kväll.

”Vi arbetar på konkreta steg att ta på kort, mellan och lång sikt för att skapa ett vinna-vinna-läge och utöka vaccintillgången för alla våra medborgare”, sägs i uttalandet.

Stefan Löfven är ändå orolig över förhållandet mellan Bryssel och London.

– Relationen mellan Storbritannien och EU verkar bli sämre och det kommer båda att lida av. Jag är lite bekymrad överlag, inte bara i vaccinationsperspektivet, sade statsministern på en webbträff inför toppmötet.

Omfördelning?

Ett annat tvisteämne råder kring den interna fördelningen av det som EU har beställt för medlemsländernas räkning. EU-kommissionen har utlovat jämställda leveranser utefter ländernas storlek. Men eftersom länderna beställt olika mycket av de olika vaccin som tagits fram har leveranserna ändå blivit ojämna, särskilt för de länder som riktat in sig på att mest bara använda Astra Zenecas vaccin – som är billigt, men också haft de största leveransproblemen.

Framför allt Österrike trycker på och kräver en ordentlig omfördelning.

– Blir det ingen lösning på det här så kan det orsaka skada för EU på ett sätt som vi inte sett på lång tid, säger förbundskansler Sebastian Kurz.

För att komma vidare får nu medlemsländernas EU-ambassadörer i uppdrag att fördela de tio miljoner extradoser från Pfizer/Biontech som EU nyligen fått tillgång till ”i en anda av solidaritet”.

Turkiet och Biden

Utöver coronapandemin diskuterade EU-länderna även ekonomiska frågor och relationen till Turkiet.

Om Turkiet ”engagerar sig konstruktivt” öppnas för utökat ekonomiskt samarbete, samtidigt som det varnas för sanktioner om inte landet avstår från ”provokationer och ensidigt agerande i brott mot internationell rätt”.

EU-kommissionen får nu i uppdrag att föreslå hur EU:s migrationsuppgörelse med Turkiet kan förnyas och breddas. Samtidigt påpekas också oron över ”stora bakslag” i frågan om demokrati och kvinnors rättigheter.

Toppmötet avslutades sedan med ett webbmöte med USA:s nye president Joe Biden, där ledarna från båda sidor talade varmt om att få ny fart på den ”transatlantiska länken”.

– Mer än någonsin förut har USA och EU ett ansvar för kommande generationer, säger EU:s rådsordförande Charles Michel efter toppmötet.