Sverige är det enda land i Europa med en ökande trend av dödliga skjutningar, visar en ny studie från Brå. Dödsskjutningarna sker nästan uteslutande i kriminella miljöer och offren är unga män. Varför just Sverige drabbats av denna utveckling är oklart.
Sverige hörde fram tills för några år sedan till de länder i Europa som hade lägst nivåer av dödligt våld. I dag ser läget helt annorlunda ut, visar en ny studie som Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade under onsdagen. Nu ligger Sverige i stället högre än många andra europeiska länder.
En kraftig ökning av dödsskjutningar är den drivande faktorn.
– Sverige har flyttats från nästan botten av rangordningen i Europa till att hamna väldigt högt upp. Det är bara Kroatien som de sista fyra studerade åren har en högre nivå av dödligt skjutvapenvåld, sade utredaren Klara Hradilova Selin vid en pressträff där studiens resultat presenteras.
För vissa länder saknas data för 2018 avseende dödligt skjutvapenvåld, men sett till de länder där data finns det året ligger Sverige allra högst upp.
Det finns inte mycket som talar för att utvecklingen har vänt sedan dess – under 2020 slogs ett dystert rekord i antal skjutningar i Sverige. I totalt 366 skjutningar dog 47 personer och 117 skadades.
22 länder
Med anledning av det ökade skjutvapenvåldet i Sverige fick Brå i uppdrag av regeringen att studera utvecklingen och jämföra den med läget i andra europeiska länder. Totalt 22 länder har valts ut.
Studien visar att det europeiska medelvärdet för dödligt våld har minskat, både totalt och gällande skjutvapenvåldet. Tillfälliga uppgångar syns några år i ett fåtal länder, men inte i något fall rör det sig om en så tydlig ökning som den som flera år i rad skett i Sverige.
Den svenska uppgången gällande dödligt våld med skjutvapen började redan på mitten av 00-talet, men ökningen tog ny fart 2013 och har sedan dess fortsatt upp.
Unga män som dör
Åtta av tio dödsskjutningar i Sverige äger rum i kriminell miljö, visar studien. Det kan jämföras med mellan tre till fem fall av tio i den studerade periodens början, på 00-talet.
Det är i princip enbart inom åldersgruppen 20–29-åringar som den svenska ökningen ägt rum. I slutet av den undersökta perioden hade Sverige 18 avlidna per miljon invånare i den åldersgruppen, jämfört med 0–4 avlidna i de flesta andra länder.
Studien bekräftar det man länge befarat inom polisen, sade Håkan Jarborg, chef vid polisens utvecklingscentrum Syd, vid pressträffen:
– Nämligen att det ökande skjutvapenvåldet i Sverige är unikt i jämförelse med de flesta andra länder i Europa. Men också att det inte finns några entydiga förklaringar till det.
Droger och konflikter
I uppdraget ingick inte att besvara frågan om varför denna utveckling skett just i Sverige, men Brå går ändå in en del på detta. Enligt forskningen finns det tre omständigheter som kan förklara liknande plötsliga uppgångar i dödligt våld: illegala drogmarknader, konflikter i kriminella grupperingar, samt bristande förtroende för polisen i vissa grupper där våldet pågår.
De riskfaktorerna finns dock inte bara i Sverige, utan även i andra jämförda länder. Någon säker förklaring till situationen i Sverige har Brå därmed inte hittat.
En möjlig förklaring kan vara en ”inflation” i användning av skjutvapen, där skjutningar ofta utlöser nya skjutningar, säger Klara Hradilova Selin.
– Det kan handla om hyfsat subtila mekanismer som drar i gång den här våldsamma spiralen. Och när den väl drar i gång – det har beskrivits i forskningen ganska ingående – vet vi hur mekanismerna fungerar med smittoeffekter, säger hon och tillägger:
Men varför det har startat i Sverige från första början är svårt att säga något om.
Fakta: Så genomfördes studien
Brottsförebyggande rådet, Brå, har analyserat uppgifter om dödsorsaker där ”övergrepp av annan person” utgör en egen kategori. För vissa länder där sådana uppgifter har bristande kvalitet har man utgått från data från rättsväsendet. I analysen har man tagit hänsyn till framför allt kön och ålder, men även olika våldsmetoder – alltså våld med skjutvapen, kniv eller andra metoder.
Den studerade perioden är år 2000 och framåt.
22 länder utöver Sverige har ingått i studien. Dessa 22 länder anses av Brå ha tillräckligt tillförlitliga uppgifter om dödsorsaker vid dödligt våld totalt sett, samt har inte över 25 procent med ospecificerad våldsmetod i statistiken över samtliga fall av dödligt våld.
Länder som har för liten befolkningsmängd för att göra relevanta jämförelser har även de valts bort.
De 22 länderna är: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, UK (England och Wales), Ungern och Österrike.
Studiens syfte var främst att presentera en beskrivande redovisning av nivån och utvecklingen av det dödliga våldet i Europa efter millennieskiftet. Det ingick inte att analysera vilka faktorer likheter eller skillnader mellan länder kan bero på.
Källa: Brottsförebyggande rådet, rapport 2021:8: ”Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder – En jämförande studie av nivåer, trender och våldsmetoder”
