– Har ni någon läkare som är etniskt svensk? frågar patienten.

Jo, det är tydligen ganska vanligt. Dagens nyheter har talat med flera läkare som berättar om patienter som har valt bort dem, och om hur vårdgivaren, deras arbetsköpare, har accepterat det. Ibland står det till och med i journaler och bokningssystem att patienten till exempel bara vill träffa ljusa läkare eller tandläkare med svenska namn.

Akutläkaren Jalal El Ali berättar om en patient som inte ville låta sig undersökas av hans kollega. Kollegan hämtade Jalal El Ali, som är född i Sverige. Men patienten godkände inte honom heller, han ville inte ha någon ”arabdoktor”, berättar El Ali.

Till slut beslöt sjukhuset att patienten skulle flyttas till en annan del av akuten där det fanns etniskt svenska läkare. Utan att ens säga till patienten att det var något fel med att klaga på läkarens ursprung. Det var det som var det värsta, säger Jalal El Ali. Att inte ens sjukhuset stod upp för dem.

Som patient kan man ha önskemål om läkaren man ska träffa – det kan handla om att man inte kommer överens med en och vill ha en annan, till exempel. Det är inte olagligt att be om en blond läkare, men vårdgivaren ska inte ta hänsyn till sådana önskemål. Det är diskriminering.

Dagens nyheter ringde upp ett hundratal vårdgivare i Sverige och låtsades vara patienter som ville lista sig på en vårdcentral eller en tandläkarmottagning – hos en etniskt svensk läkare. Svensk-svensk.

Ett fyrtiotal kliniker sa nej till sådana önskemål, men cirka femtio sa ja. På ett ställe frågade de om det gick bra med en adopterad tandläkare, på ett annat föreslogs patienten skriva in sina önskemål i ett kommentarsfält på hemsidan.

När DN sedan ringde upp och frågade vårdgivarna varför de hade sagt ja var det ingen som ville gå med på att de hade en sådan policy. Det var sommarvikarier som hade gjort fel, personal som inte hade koll. En del vårdgivare blir upprörda över att det har hänt på deras kliniker. Men när fler säger ja än nej till rasistiska önskemål är det uppenbarligen inget undantag.

Akutläkaren Soliman Hoshmand har varit med om att bli bortvald, och han har strategier för sådana situationer. Om ingen av läkarna passar får sjuksköterskor undersöka patienten istället, medan han står bakom och instruerar.

– Att hjälpa patienten går före allt, även om den inte vill ha hjälp, säger han till DN.

Det är storsint av Soliman Hoshmand, och det kan ju hända att patienten är dement eller har andra kognitiva problem som inte ger vårdpersonalen något val.

Men den vårdorganisation som i övrigt låter sina patienter välja färg, form och fason på läkaren sysslar dels, som sagt, med diskriminering, dels med att normalisera och svassa för rasism. Både sjukvård och tandvård är trots allt frivilligt.