En tid före mordet hade hustrun gjort klart för mannen att hon ville skiljas, en situation han hade svårt att hantera känslomässigt. I mars förra året dödade han kvinnan genom att slå henne med en hantel och strypa henne.

I mitten av juli i år meddelade Högsta domstolen att mannen ska dömas till livstids fängelse. Det är det tredje fallet som under våren prövats i högre instans, för att ge vägledning i hur svenska domstolar ska bedöma straffet för mord sedan lagstiftningen ändrades den 1 januari 2020. Klart står att den nya lagen, precis som önskat av politikerna, innebär att mord i många fall kommer att straffas hårdare än förut.

Att det blir livstid i fallet där mannen dödade sin hustru motiverar Högsta domstolen med att det fanns flera omständigheter som gör att gärningen framstår som ”särskilt hänsynslös” – något som ska ha betydelse för valet av livstid enligt den nya lagen.

Politiskt tryck

I det aktuella fallet handlar det om att gärningen var riktad mot en närstående och ägde rum i deras gemensamma hem. Dessutom fanns parets barn i bostaden och det fanns ”en överhängande risk” för att de skulle se vad pappan utsatte deras mamma för.

– Det är en sådan fråga som ju inte står rakt ut i den nya mordbestämmelsen, att ett mord på en närstående är ett skäl att utdöma livstid, men där delar av oppositionen har tyckt att mordbestämmelsen måste ändras igen så att just det framgår, säger Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Så det här fallet var ju viktigt eftersom det politiska trycket om ett förtydligande kunde ha ökat. Men den frågan kanske inte kommer att komma upp på samma sätt, eftersom det nu finns ett konkret fall där ett mord på närstående har resulterat i livstid, fortsätter han.

"I linje"

Även två andra fall, båda rörande knivmord, har tagits upp av HD under våren. I det första slog domstolen fast att en man i Västerås skulle dömas till 18 års fängelse för mord på en annan man. Omständigheterna var inte tillräckligt försvårande för att motivera livstid, däremot för fängelse i 18 år.

Domstolen konstaterade dock att ändringen i lagen innebär att det inte ska krävas lika försvårande omständigheter som tidigare för att döma ut ett livstidsstraff. Den kom även fram till att utgångspunkten är att mord där det varken finns försvårande eller förmildrande omständigheter numera ska leda till ett tidsbestämt straff på 16 år, i stället för tidigare 14.

– Det här ligger också i linje med den lagändring som gjordes 2020. Man hade en ambition att fler ska dömas till livstid och då innebär det också att man ser strängare på fall som ska få ett tidsbestämt straff. Så det var väntat att det höjdes från 14 till 16 år, säger Dennis Martinsson.

Var gravid

Det andra fallet rör en kvinna som högg ihjäl sin pojkvän med en brödkniv. Hon dömdes till 13 års fängelse. Där ansåg HD att 14 år är rimligt när omständigheterna ”enbart i mera begränsad omfattning” talar för att straffet ska bli lägre än 16 år. Kvinnan hade dock agerat på ett sådant sätt efter mordet att straffet sattes ned ett år – hon ringde direkt efter ambulans för att rädda pojkvännens liv och erkände samtidigt att hon var den skyldiga.

HD ansåg även att det ”i någon mån” också bör beaktas att kvinnan efter gärningen fick reda på att hon var gravid och blev tvungen att lämna ifrån sig barnet direkt efter födseln.

– I de flesta fall finns inslag av både förmildrande och försvårande omständigheter. Vid just mord, som är ett så allvarligt brott, blir genomslaget av förmildrande omständigheter större mätt i antal månader som straffet lindras, eftersom straffvärdet redan är så högt, säger Martinsson.