Slemmiga grönsaker och mögligt bröd. Campylobacter och ehec. Rötmånaden är officiellt här och då gäller det att hålla koll på maten – annars kan man bli riktigt sjuk.
Magont, kräkningar och diarré – det är de vanligaste symtomen på matförgiftning. Men den som har otur kan bli allvarligt sjuk.
Enligt Jonas Toljander, riskvärderare inom mikrobiologi på Livsmedelsverket, drabbas cirka en halv miljon svenskar årligen av sjukdom till följd av något man äter eller dricker. Flest fall av matförgiftning sker på vintern när vinterkräksjukan är i omlopp.
Enligt bondepraktikan infaller rötmånaden i slutet av fruntimmersveckan varje år, runt den 22–23 juli. Men Toljander menar att rötmånaden redan pågått ett tag eftersom vädret varit så varmt och fuktigt. Då trivs bakterier och framför allt mögel, som man inte ska äta eftersom det kan innehålla gifter som på sikt kan skada hälsan.
Planera kortsiktigt
Det finns dock sätt att undvika dålig mat. Planera och köp inte för mycket färskvaror på samma gång, är Toljanders första tips. Frukt och bröd som ligger framme i rumstemperatur blir snabbt dåliga och möglar.
Grönsaker blir däremot inte sjukdomsframkallande, bara slemmiga och äckliga.
– Det är bara att skära bort. Det är viktigt att inte kasta mat i onödan heller, man kan för det mesta lita på sina sinnen och lukta och smaka på maten, säger Toljander.
Att hålla rätt temperatur på maten är mycket viktigt för att inte bakterier ska växa till och bilda toxiner i maten.
– Den kalla maten ska hållas kall och den varma maten ska hållas varm. När man handlar kan det vara bra att ha en kylväska så att maten håller sig kyld från affären till hemmet, säger Toljander.
Max ett par timmar
I varm mat som står framme utan att hållas het kan det bildas toxiner, vilket på några timmar kan orsaka kraftiga kräkningar eller diarré. Exakt hur lång tid det tar för toxiner att bildas är svårt att säga, men Toljander tycker inte att man ska ha maten framme i mer än ett par timmar.
Att hålla god köks- och handhygien innan man lagar och serverar mat är också viktigt för att slippa sjukdom.
Minskade fall
Huruvida man borde byta datum för rötmånaden i framtiden, när det spås bli allt varmare somrar, kan Jonas Toljander inte svara på. Han tror inte att Livsmedelsverket har den befogenheten.
Även om verket knappast får rapporter om alla matförgiftningar, bara cirka 3 000 om året, säger Toljander att sjukdomstalen halverats under pandemin. Noggrannare handhygien och att folk blivit bättre på att hålla sig hemma när de är lite sjuka, samt att färre människor gått på restaurang kan vara några förklaringar.
Man har också sett att spridningen norovirus, som orsakar vinterkräksjuka, minskat. Mat är där en väldigt vanlig smittväg.
– Coronarestriktionerna har därvidlag varit väldigt effektiva, säger han.
Fakta: Rötmånad
Det är varken säkert att det råder rötmånadsförhållanden under rötmånaden eller att den inleds i först i slutet av juli.
Toxiner, som kan bildas i varm mat som står framme, kan vara ganska värmebeständiga. Det innebär att det inte hjälper att sådan mat hettas upp igen.
Livsmedelsverket rekommenderar att inte ha picknick i kohagar och där det går djur eftersom ehec förekommer i djurbajs.
Bäst före-datum är en kvalitetsgaranti från producentens sida. Om du hanterar maten på rätt sätt med rätt temperatur i kylskåpet så är det en garanti för att maten håller minst så länge, ofta mycket längre. Livsmedelsverket rekommenderar en kylskåpstemperatur på fyra grader.
Sista förbrukningsdatum är det viktigaste att kolla på. Det indikerar att det finns en hälsorisk att äta maten efter det angivna datumet.
Det är väldigt få som anmäler matförgiftning, och Livsmedelsverket får bara kännedom om cirka 3 000 fall per år. Bara en bråkdel, troligen i storleksordningen 1 av 100 matförgiftningar, rapporteras och hamnar i statistiken, uppskattar verkets Jonas Toljander.
Källa: Livsmedelsverket
