För tredje kvällen i rad har nederländsk polis drabbat samman med våldsamma demonstranter som protesterar mot landets nattliga utegångsförbud. ”Det här är inte Nederländerna. Det är helt oacceptabelt”, säger premiärminister Mark Rutte.
Protesterna bröt ut i helgen, efter det att landet infört nattligt utegångsförbud mellan klockan 21 och 04.30.
Åtgärden införs för att hindra en ny våg av smitta, när nu den så kallade brittiska varianten gör att covid-19 sprider sig ännu lättare.
Men det utlöste sådant missnöje att kravallpolis i söndags kväll sattes in i minst tio städer. Även sjukhus och test- och vaccineringsanläggningar har blivit måltavla för demonstranters vrede.
Vattenkanoner i Rotterdam
Också under måndagskvällen ryckte polisen ut och använde vattenkanoner mot våldsamma demonstranter i Rotterdam. Även i den mindre staden Geleen nära Maastricht pågick våldsamma protester på måndagskvällen, rapporterar nederländska medier.
Rutte vill inte ens benämna händelserna som protester, utan betecknar det som rent kriminellt våld. Han underströk på en direktsänd pressträff på måndagen att de nya restriktionerna blir kvar.
Men Sofie Blombäck, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, säger att reglerna uppenbarligen splittrar Nederländerna, såväl bland toppolitiker som ute i samhället.
"Jobbiga konnotationer"
– Senaste gången man införde utegångsförbud var under andra världskriget, så det ger lite jobbiga konnotationer på det viset, säger Blombäck till TT.
Mark Ruttes regering avgick häromveckan på grund av en helt annan skandal, så han sitter bara tillfälligt kvar i väntan på nyval i vår. Och det kan ha färgat av sig på politikernas agerande. Mindre partier, såväl den kända extremhögern som ute på andra politiska kanter, har i hög utsträckning sagt nej till utegångsförbudet.
– De som mer traditionellt brukar ingå i regeringskoalitioner har varit för, eller röstade inte aktivt emot i alla fall, säger Sofie Blombäck.
Gripna i Amsterdam
Men dilemmat illustreras av det lilla liberala regeringspartiet D66 som, efter uppenbarligen stor vånda, lade ner sina röster.
– Man vill inte inskränka människors friheter, samtidigt som man ser detta som nödvändigt.
I Amsterdam greps flera hundra personer. Angreppet mot sjukhuset skedde i Enschede, där våldsverkare försökte slå sönder akutmottagningens fönster.
Rachel Denneboom, lokalpolitiker för Ruttes parti VVD, har lagt ut klipp från sjukhuset och skriver på Twitter att det är ”fruktansvärt” att vårdpersonalen, som slitit hårt under coronakrisen, nu blir till måltavlor.
”Jag vet inte vad jag ska säga längre”, fortsätter hon.
"Jordens avskum"
Eindhovens borgmästare John Jorritsma säger å ena sidan att de skyldiga är ”anarkister” och ”stenade”, men varnar samtidigt för att om detta fortsätter kan det till och med finnas risk för inbördeskrig.
– Det var jordens avskum som försökte ställa till det, säger Jorritsma till nederländska medier.
Han är känd för frispråkiga och ibland kontroversiella uttalanden, men tillhör även han Ruttes liberalkonservativa parti VVD.
Enligt Sofie Blombäck återstår det att se hur helgens tumult tolkas – och tas med in i valrörelsen.
– Var det ett antal bråkmakare som man duktigt stod emot eller var det politiskt motiverat övervåld mot demonstranter som stod upp för sin frihet?
Fakta: Nederländerna och pandemin
• Nederländerna är EU:s till ytan femte minsta land, större än Belgien men snäppet mindre än Danmark. Landet har dock en befolkning på 17,5 miljoner, sjunde störst i unionen, och är ekonomiskt och politiskt en stor aktör i Europa.
• Tidvis har Nederländerna varit mycket hårt drabbat av covid-19. Våren 2020 uppmärksammades landet för höga dödssiffror. Under hösten var det smittspridningen som sköt i höjden, men relativt sett gick inte lika många liv förlorade.
• Med siffran 775 per miljon ligger Nederländerna nu 34:a i världen i den dystra statistiken över antalet covid-döda i relation till befolkningen. Motsvarande siffra i Sverige är 1 070, medan Nederländernas granne Belgien ligger allra högst i världen med 1 810.
