I paketet som Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna presenterade i går avsätts 300 miljoner kronor i årets budget för att ”utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen”. Det går att läsa att medlen bör fördelas dels till regionerna för att utöka tillgången till läkare inom äldreomsorgen, dels till kommuner som vill anställa en medicinskt ansvarig läkare (MAL).

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet, välkomnar förslaget och säger att MAL måste införas i kommunerna för att stärka den medicinska kompetensen i äldrevården.

– Coronakrisen har med tydlighet visat att den kommunala hälso- och sjukvården inte förmår leva upp till sitt ansvar. Kommunerna lider av allvarliga brister i det medicinska ledningsansvaret och regionerna har inte levt upp till sitt ansvar att tillhandahålla läkarvård. Det krävs en statlig reglering av miniminivå för läkarmedverkan i äldreomsorgen.

Den medicinska kompetensen måste öka både i ledningsfunktion och patientnära, enligt henne. Därutöver behöver läkarnärvaron i de äldres sjukvård öka.

– MAL är en viktig åtgärd, men för att säkerställa en god och tillgänglig vård inte minst för gruppen äldre krävs även en primärvårdsreform där rätten till fast läkare blir verklighet, säger hon.

MAL – ”spindel i nätet”

Karin Rågsjö, sjukvårdspolitisk talesperson (V), säger att det behövs satsningar på ökad medicinsk kompetens inom äldrevården, speciellt på äldreboende.

– Att det fattades kompetens blev vi medvetna om inte minst under covid-19. Det behövs en medicinskt ansvarig läkare tillgänglig på äldreboende, som kan följa upp och kontakta andra läkare, vara spindeln i nätet.

Helst ska det vara en specialist på äldre människors hälsa, enligt Karin Rågsjö.

– Det viktiga är att äldreboende och hela hemtjänsten har ett antal namngivna läkare.

M, V och KD skriver i förslaget att det är en ”fördubbling av Äldreomsorgssatsningen i budgetpropositionen för 2021. För 2022 och 2023 skulle dessa förslag medföra ytterligare utgifter på 3,9 miljarder kronor årligen. Den ändringsbudget som föreslås förväntas öka utgifterna på statens budget, försvaga det finansiella sparandet och öka det statliga lånebehovet med cirka 4,3 miljarder kronor”.

– De som bor på äldreboende är ofta väldigt sjuka, så det måste finnas en högre medicinsk kompetens och läkare som bedömer tillståndet och ger vägledning. Det här är ju decennier av underlåtelser som vi har fått betala jättedyrt för under covid, säger Karin Rågsjö.

I februari redovisade Inspektionen för vård och omsorg en granskning av 55 kommuner och privata utförare som visade exempel på att ansvariga inte säkerställt en acceptabel bemanning och tillgång till medicinsk utrustning.

– Hela äldrevården måste göras om och utmärkas av kvalitet. Man måste rigga äldreomsorgen för dem som det handlar om, inte för 65-åringar som spelar golf i Portugal.

Utöver ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens föreslår oppositionspartierna ökade möjligheter till tryggt boende för äldre.

”Lagt de pengar vi har”

Enligt riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) är förslagen inte nya, och hon ger exempel på att hon arbetat med ”husläkarfrågan” sedan 1970-talet.

– Vi har lagt de pengar vi har inom ramen för januariavtalet. Men förslagen har vi jobbat med sedan länge.

2017 skrev Barbro Westerholm under debattartikeln Äldres och anhörigas frihet måste förstärkas i tidskriften Dagens medicin:

”Liberalernas sjukvårdsgrupp vill införa fastläkare, efter norsk modell. Fastläkaren ska ge patienten en fast läkarkontakt och kontinuitet i kontakten med vården, samtidigt som sjukvården kan bedrivas effektivare. Varje fast­läkare ska ansvara för sina listade patienter och samordna den vård som behövs från andra specialister.”

– Norge har lyckats väl med sin primärvårdsreform, säger hon.

Förespråkare av den norska modellen lyfter fram att efter införandet ett fastläkarsystem tog det endast ett par år tills stora delar av befolkningen hade en fast läkare. I Norge är primärvården ett kommunalt ansvar och befolkningen väljer att lista sig hos en primärvårdsläkare. Många driver sin praktik som ett eget företag.

I Sverige hade endast 42 procent en fast läkare 2018, jämfört med 80–100 procent i till exempel Tyskland, Norge, Danmark, Holland och England, enligt Sveriges läkarförbund och de borgerliga partierna i en debattartikel i Göteborgs-posten.

– I sakfrågan är vi nog ganska överens. Vi behöver öka den medicinska kompetensen på äldreboenden, se till att det finns läkare med geriatrisk kompetens i kommunen och höja kvaliteten inom sjukvården, säger Barbro Westerholm.

Vissa satsningar kan rymmas i de miljoner som regeringen redan har tillfört äldreomsorgen, enligt henne.

– Det händer mycket när det gäller satsningar på äldre, säger Barbro Westerholm.