Nattfjärilar spelar en avgörande roll i många ekosystem. De pollinerar växter och är basföda för exempelvis fladdermöss, fåglar och spindlar. Men liksom flera andra insektsgrupper har bestånden av nattfjärilar minskat den senaste tiden.

Förutom gifter och störda livsmiljöer brukar nattbelysning lyftas fram som en viktig orsak till denna minskning. Allt större områden är numera upplysta nattetid – och konstgjorda ljuskällor kan locka stora mängder flygande insekter in i döden, från områden långt bort. Nu visar en ny brittisk studie att belysningen dessutom kan störa insekterna redan i larvstadiet.

Experiment med lampor

Forskarna bakom den nya studien har räknat antalet larver av vissa nattfjärilar i dikeskanter och häckar längs belysta respektive mörka vägar, och kommit fram till att bestånden i genomsnitt är närmare 50 procent mindre i belysta områden. Resultaten har sedan bekräftats i ett mer kontrollerat experiment, där forskarna riggade olika typer av belysning i delar av naturområden som tidigare inte utsatts för någon belysning alls, och jämförde med delar som förblev mörka.

Någon entydig förklaring till den här effekten har forskarna inte än. Men i studien, som publiceras i tidskriften Science Advances, skriver de att ljuset tycks stressa larvernas födobeteende, så att larverna hela tiden uppför sig som om det vore dag. Forskarna skriver även att den här typen av lokal påverkan kan få ”betydande kaskadeffekter” i ett större område, i och med att nattfjärilarna fyller en så viktig funktion i ekosystemet.

– Det här är en intressant och välgjord studie som tydligt visar vilken kraftig effekt ljusföroreningar kan ha på flera olika sätt. Det här är ett mycket omfattande problem, som berör de flesta djurgrupper och ekosystem, säger Jan Olof Helldin, ekolog och forskare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Led-lampor påverkar mer

De brittiska forskarna har också jämfört olika typer av ljuskällor. I områden som belystes med moderna, vita led-lampor var minskningen av antalet larver betydligt större än när ljuset kom från äldre typer av gulaktiga natriumlampor.

– Led-belysning har ett mycket bredare våglängdsspektrum och går dessutom in i ultraviolett spektrum som vi inte kan se, men som insekterna kan se. Så det är inte förvånande att led-belysningen har större effekter, säger Jan Olof Helldin.

Både Jan Olof Helldin och de brittiska forskarna pekar på möjligheten att anpassa led-lampornas våglängd, så att störningen blir så liten som möjligt.
Det har jag förstått är ganska enkelt, och inte dyrt att göra, säger Jan Olof Helldin.

Som miljögifter på 1960-talet

Andra tänkbara åtgärder kan vara att begränsa belysningens utbredning i både tid och rum.

– Här måste man så klart göra en avvägning mellan den nytta belysningen gör för oss människor och skadan för andra organismer. Det är en planeringsfråga som jag tycker att man inte har tagit tag i ordentligt ännu. Hittills har man inte varit bra på att väga in de ekologiska effekterna, säger Jan Olof Helldin.

Han understryker att konstgjort ljus nattetid kan vara betydligt mer skadligt för både djur och växter än vad de flesta av oss kanske känner till. Ostört nattmörker fyller en viktig biologisk funktion.

– Man kan nog jämföra med hur vi spred olika gifter i naturen på 60-talet, utan att förstå hur farligt det var. Nu sprider vi ljus i stora mängder, utan att reflektera över vilka negativa effekter det har för ekosystemen som vi är beroende av för vår egen överlevnad, säger Jan Olof Helldin.