Varifrån kommer den där fascinationen inför sjukhus och läkare? I synnerhet i amerikanska teveserier är det inte bara en massa sorg och bedrövelser för en hel del av patienterna, miljön som skildras är gravt hierarkisk och inte sällan stereotyp när det kommer till egenskaper som kön och etnicitet. När det är som värst är det som att se människor på ett medeltida hov svassa runt och ömsom fjäska för varandra, ömsom sparka nedåt.
Å andra sidan är sjukhus en av de där miljöerna på gränsen. Som ensamseglare, brandmän och poliser. Människor som ställs inför existentiella kriser hela tiden, som ställs inför situationer då någon faktiskt kan dö. Och förvånansvärt ofta ställs rollfigurerna inför lägen då det som kan uppfattas som avvikande identiteter och beteenden ställs på sin spets.
När det är som bäst är sjukhusserier ett slags sociala och moraliska laboratorier. När det är som sämst blir det romantiskt dravel och stelt pysslande med det rosa fluffiga molnet som omger normaliteten. Ändå har jag ständigt en sjukhusserie igång. Efter att ha sett det som håller någorlunda kvalitet tröstar jag mig med halvtaskiga grejer. Just nu Grey’s Anatomy, som svajar rejält ibland.
BÄSTA SJUKHUSSERIERNA
1. The Good Doctor
Serien om den autistiske savanten Shaun har ingen konkurrens i toppen. Skådespelaren Freddie Highmore har lyckats kliva in hela vägen i den autistiska upplevelsen och som aspergare känner jag en stark identifikation med honom, även om Shaun är betydligt mer påverkad än jag. Seriens fjärde säsong går just nu i amerikansk teve.
2. House
Gregory House är en jobbig snubbe. Bitter och ofta barnsligt prestigefyllt, men naturligtvis med ett gott hjärta när någon förtjänar det. Han är expert på diagnoser och har samlat ett litet team omkring sig som ska hjälpa honom. Hans kamp med opiatmissbruk och kronisk smärta gör honom både mänskligare och jobbigare. Serien gick i XXX säsonger som finns att se på olika strömningstjänster.
3. Scrubs
Humorserien om ett gäng unga läkarkandidater som hamnar på ett sjukhus med rätt vrina typer i personalen fokuserar inte direkt på läkarvetenskapen, men är riktigt rolig. Huvudpersonen Shaun Murphy är en typisk komedihjälte. Rätt blek och intetsägande. Det är människorna runt honom som färgar historien.
4. Babels hus
Den svenska serien med Ernst Hugo Järegård i spetsen bygger på en roman av P. C. Jersild. Det är så långt man kan komma ifrån amerikanska såpor, en riktig dramaserie, men stillar också behovet av sjukhusdrama. Scenen då Järegård står på taket till sjukhuset och förbannat alla danskar är minst sagt klassisk.
