Syftet med mediestödet är enligt mediestödsförordningen att ”stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet”.

Ett gott syfte – kanske med ett frågetecken framför det där med hög kvalitet. Vad menar regeringen och riksdagen med det? En rimlig tolkning skulle kunna vara att ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet” handlar om journalistisk integritet, välskrivna texter och naturligtvis att nyhetsmediet berättar om verkligheten och inte hittar på saker annat än på första april. Så mediestödet ska ge medierna de ekonomiska resurser som behövs för att hålla denna höga kvalitet. Tillräckligt med personal, goda arbetsvillkor, fortbildning etcetera. I syfte att stärka demokratin.

Myndigheten för press, radio och tv, som delar ut mediestödet, har föreslagit föreskrifter för hur mediestödsförordningen ska tolkas. Men de har tänkt på ett annat sätt – inte att mediestödet ska ge möjligheter att höja kvaliteten utan att medierna ska hålla hög kvalitet för att göra sig förtjänta av stödet. Och då har de tolkat hög kvalitet bland annat som en ”ansvarstagande nyhetsrapportering”.

Det är inte så underligt att tankarna går mot ansvar i tider när alla möjliga myter sprids, om virus och vaccin inte minst. Och i dag kanske ett krav på ansvarstagande nyhetsrapportering skulle slå mot dem. I morgon kan det slå mot någon annan. Det är i själva verket ungefär lika luddigt som begreppet ”hög kvalitet”. Eller som de ungerska medielagarnas krav på balanserad information. 

Enligt Ungerns medielagar ska radio- och tv-medier vara ”balanserade” för att alls få sändningstillstånd. Vad som är balanserat avgör en särskild mediemyndighet, vars ledning ska godkännas av parlamentet. I praktiken innebär det att ledningen står nära regeringspartiet Fidesz, och resultatet är därefter.

Tidningarna styrs istället med ekonomiska medel. I Ungern finns inget presstöd, utan staten stöder tidningarna genom att annonsera i dem. De tidningar som får dessa statliga annonspengar är, föga överraskande, de som stöder regeringspartiet.

Balanserad information, ansvarstagande nyhetsförmedling – krav som kan låta lika oskyldiga, men som båda kan användas till raka motsatsen till att stärka demokratin.

När Myndigheten för press, radio och tv preciserar vad de menar med ansvarstagande nyhetsförmedling gör det inte saken mycket bättre. ”Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.”

”Bland annat”, bara en sådan sak. Och vem bestämmer vad som är felaktigt eller manipulerat, eller vart det leder som leder vilse? Att uppmana till brott är ju redan olagligt. Att dessutom lägga in ett sådant krav här skulle kunna bli en förevändning för att vägra en tidning presstöd om den stöder civil olydnad.

MPRT:s förslag kom i februari, remisstiden gick ut förra veckan och föreskrifterna föreslås träda i kraft i april. De får kritik från flera håll. När förslaget kom sa intresseorganisationen Tidningsutgivarnas vd Thomas Mattsson till facktidningen Journalisten:

– Det kan ju bli svåra gränsdragningar mellan vad som är relevant, ifrågasättande debatt och kritik av påstått etablerad kunskap och vad som kan uppfattas som vilseledning.

Precis så. Eller som Journalistförbundet skriver i sitt remissvar: ”Mediefriheten förutsätter enligt Journalistförbundet att medierna står fria från statlig kontroll i förhållande till innehåll och att endast grundlagarnas brottskataloger ska sätta ramarna för myndigheternas rätt att agera mot innehållet i grundlagsskyddade medier. Detta bör enligt Journalistförbundet vara principer som även styr fördelningen av mediestöd. Det är också en hållning som regeringen tidigare intagit när det gällt frågan om att ställa innehållskrav kopplade till värdegrund.”

Det rimligaste sättet att tolka mediestödsförordningen anser jag fortfarande är att mediestödet ska göra det möjligt för redaktionerna att höja kvaliteten. Utan att nödvändigtvis slå fast i paragrafer exakt vad hög kvalitet ska bestå av – detaljregleringar finns det redan nog av.