Myndigheternas hemliga avlyssning av kommunikation mellan Sverige och utlandet bryter mot artikel åtta i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna – den som slår fast att den enskildes integritet och privatliv ska respekteras, anser Europadomstolens högsta instans, överdomstolen (Grand Chamber).

Domstolen finner tre brister i den så kallade FRA-lagen, som ska reglera hur Försvarets radioanstalt (FRA) samlar in uppgifter och vad den får göra med dem:

– När Sverige delar med sig av avlyssnad information till andra länder finns det inga tydliga krav på att det ska tas hänsyn till berörda personers integritet.

– När FRA samlar in uppgifter som inte innehåller personliga uppgifter finns det inga tydliga krav på att de ska raderas.

– Det sker ingen granskning av hur FRA-lagen tillämpas retroaktivt.

Finns viss marginal

Europadomstolens slutgiltiga besked kommer nästan 13 år efter att Centrum för rättvisa lade fram ärendet framför den. Den svenska rättsorganisationen poängterade bland annat att civila aktörer, som organisationen själv, riskerar att bli avlyssnad när FRA bevakar kommunikation med utlandet.

En domarpanel vid domstolen bedömde redan 2018 att FRA-lagen överlag förhöll sig till Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, även om den noterade några brister. Centrum för rättvisa överklagade.

Även domarna i överdomstolen anser att FRA-lagen i breda drag tar stor och hyfsat proportionerlig hänsyn till Europakonventionen, vägt mot att en omfattande avlyssning behövs för att stärka nationell säkerhet. De skriver i sitt beslut att länderna ändå ges viss marginal att jobba med.

Men domarna bedömer ändå att de tre påtalade bristerna riskerar att leda till övertramp och godtyckliga beslut – och i förlängningen ett brott mot artikel åtta.

"Viktigt och klargörande"

”Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter”, meddelar Centrum för rättvisas chef Fredrik Bergman i ett pressutskick.

Poängen var från början att klargöra hur rättssäkerheten för enskilda människor ska garanteras när en stat hemligt kan bevaka människors kommunikation, understryker organisationen.

”Den här domen är vägledande inte bara för Sverige utan också för andra länder i Europa som har system för hemlig massövervakning. Det som måste ske nu är att regeringen omedelbart ser till att åtgärda de rättssäkerhetsbrister som Europadomstolen har identifierat i sin dom”, meddelar Fredrik Bergman.