Bosnien-Hercegovinas serbiska ledare Milorad Dodik hotar med att ”upplösa” nationen som svar på att landets särskilda FN-sändebud förbjudit förnekelse av folkmord.
Att förneka folkmord ska kunna leda till fängelse i Bosnien, som fortfarande tampas med såren från massakern i Srebrenica 1995. Det har FN:s särskilda sändebud med uppdrag att bevaka fredsprocessen i landet, österrikaren Valentin Inzko, beslutat.
Detta till den serbiska ledaren i Bosnien-Hercegovinas presidentråd Milorad Dodiks stora förtret. Han har vid upprepade tillfällen själv nekat till att massakern i Srebrenica var ett folkmord. Enligt Dodik har Inzko ingen befogenhet att införa detta förbud.
Vill dela landet
– Detta blir spiken i kistan för Bosnien, säger Dodik under en presskonferens.
Dodik har flera gånger sagt sig vilja bryta ut den halvautonoma bosnienserbiska delen av landet, Republiken Srpska, ur Bosnien-Hercegovina som han kallar för en ”misslyckad stat”.
Förbudet innebär att den som förnekar, bagatelliserar eller försöker rättfärdiga folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott kan dömas till mellan sex månaders och fem års fängelse. Det antas vara med massakern i Srebenica i åtanke som Inzko lagt fram förbudet.
EU kritiserar
Fastän det gått 26 år sedan dådet, då serbiska styrkor samlade och dödade tusentals muslimska pojkar och män, lyder fortfarande skilda uppfattningar om hur det splittrade Bosnien ska förhålla sig till massakern. Nationalistiska serbiska ledare brukar kalla massakern för ”ett massivt brott” och inte folkmord, termen som både den internationella tribunalen för forna Jugoslavien och Internationella domstolen i Haag slagit fast är korrekt.
Uttalanden som Dodiks kritiseras av EU.
”EU uppmanar alla politiska ledare att undvika inflammerande och splittrande retorik samt åtgärder som riskerar att urholka landets europeiska syn”, säger Nabila Massrali, talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Fakta: Bosnien-Hercegovina
Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.
När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.
I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.
På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.
Källa: Landguiden från Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin
