Andelen brottsmisstänkta i Sverige minskar, visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Störst är minskningen bland inrikesfödda med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det finns dock en del variationer för olika brottstyper.
Brottsförebyggande rådet har släppt en ny rapport som visar statistik över personer som varit misstänkta för brott i Sverige. Rapporten visar att andelen personer som har varit brottsmisstänkta har minskat i befolkningen mellan år 2007 och 2018, i samtliga av de studerade grupperna.
Störst är minskningen i gruppen inrikesfödda med en utländsk förälder, där andelen brottsmisstänkta gått ner från tidigare 3,3 till 2,6 procent. Näst störst minskning ser vi i gruppen som är födda i Sverige men har två utrikesfödda föräldrar. Där har andelen gått från 5,3 till 4,7 procent.
I gruppen utrikesfödda har motsvarande andel minskat från 4,0 till 3,6 procent och för inrikesfödda, den grupp där minskningen är minst, landar andelen brottsmisstänkta nu på 1,4 procent, från tidigare 1,6.
Ökning för vissa brottstyper
Rapporten visar dock att andelen misstänkta ökat något för vissa brottstyper. Det gäller exempelvis narkotikabrott, som ökat i samtliga av de undersökta grupperna och dödligt våld där andelen misstänkta ökat i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.
I studien har Brå också studerat överrisken för personer i de olika grupperna att misstänkas för brott. Resultatet visar på liknande nivåer 2018 som 2007.
Är man inrikesfödd och har två utrikesfödda föräldrar är risken att misstänkas för ett brott tre gånger större, jämfört med personer födda i Sverige med två inrikesfödda föräldrar. För utrikesfödda är det 2,5 gånger så vanligt att registreras som brottsmisstänkt, jämfört med inrikesfödda med svensk bakgrund.
– Även om inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har en relativt hög överrisk, så är de en liten grupp i befolkningen, och de står för en relativt liten andel av samtliga registrerade brott, säger David Shannon, enhetschef på Brå.
Tar man hänsyn till bakgrundsfaktorer som ålder, kön, disponibel inkomst, utbildningsnivå och kommuntyp ser man dock att det finns en del viktiga variationer mellan grupperna som förklarar ungefär hälften av överrepresentationen, förklarar Johanna Olseryd, enhetschef på Brå, till Svt.
Bland utrikesfödda och i gruppen inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar, finns en högre andel yngre personer. Att misstänkas för brott är generellt vanligare för yngre personer, jämfört med äldre. Överrisken att misstänkas för brott i en del grupper hänger också till viss del ihop med inkomst- och utbildningsnivåer, enligt Brå.
Du kan ladda ner hela rapporten här: Misstänkta för brott bland personer
med inrikes respektive utrikes bakgrund
Fakta: Om rapporten
Detta är en deskriptiv rapport som bygger på tre delstudier med olika fokus.
Delstudie 1: Andelen brottsmisstänkta 2015–2018
Delstudie 2: Utvecklingen av andelen brottsmisstänkta 2007–2018,
Delstudie 3: Utvecklingen av olika gruppers andel av samtliga brottsmisstankar 2007–2018.
Till grund för studien användes data från Brå om misstänkta personer samt SCB:s klassificering över personer med inrikes respektive utrikes bakgrund, i följande fyra grupper: inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar; inrikesfödda med en utrikes- och en inrikesfödd förälder; inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå
