När Greta Thunberg påbörjade sin skolstrejk i Stockholm satt hon ensam lutad mot riksdagshuset. Tre år senare har hon inspirerat till en världsomspännande klimatrörelse. I en ny bok skildras den osannolika resan.
– Det har varit en känslomässig och existentiell resa att lära sig allt. På sätt och vis var det ett chocktillstånd och är det fortfarande, klimatkrisen är något man måste ta till sig med hela kroppen, vad som står på spel och var vi befinner oss, säger Alexandra Urisman Otto, som ligger bakom boken tillsammans med fotografen Roger Turesson.
Det är tydligt att det inte bara är för Greta Thunberg som de senate åren varit en omtumlande resa. När Alexandra Urisman Otto träffade Greta Thunberg en oktoberdag 2018 hade hon nyligen skolat om sig från jurist och arbetade – då som nu – som reporter på Dagens nyheter.
– Greta hade ett ganska skyggt sätt. Men jag märkte också att hon svarade på ett sätt som jag inte förväntade mig av en 15-åring. Det var en skärpa i hennes svar och hon hade en väldig förmåga att lyfta blicken, se stora saker. Man förväntar sig ett visst svar – så svarade hon något helt annat.
Mötet med den strejkande 15-åringen skulle resultera i ett reportage. Men det här knäcket skulle inte sluta där. Det förstod både Alexandra Urisman Otto och fotografen Roger Turesson, när de lämnade Greta Thunberg bakom sig. Båda var märkbart påverkade. Det var något med den unga klimataktivisten som de förstod var början på något mycket större. Även om ingen då kunde ana vad som väntade. Nedslaget på Mynttorget följdes upp av fler reportage, och hösten 2019 påbörjade de arbetet med boken Gretas resa som nu ges ut av förlaget Polaris. För att förstå Greta Thunbergs drivkrafter började de läsa på.
– Jag förstod att ska jag hänga med här måste jag förstå, annars är det kört, säger Alexandra Urisman Otto, som berättar att hon nu skäms över hur okunnig hon då var över klimatet och krisen.
"Egentligen vill jag inte ha fokus på mig"
Med läsningen kom också insikten om hur akut läget var. Hur skulle världen se ut när hennes egna barn började gå till ett jobb? ”Om utsläppen fortsätter som i dag, är det strax före 2040 som kurvan slår i Parisavtalets tak, och jordens medeltemperatur blir två grader hetare jämfört med tiden före den industriella revolutionen. Det är den gräns som forskarna med eftertryck menar att mänskligheten behöver hålla sig under med god marginal, helst ska vi stanna under 1,5 grad”, skriver Alexandra Urisman Otto.
– Egentligen vill jag inte ha fokus på mig och Roger. Men det är samtidigt viktigt att beskriva vad som händer när man går från låg kunskapsnivå till hög på kort tid, jag har själv inte läst om något annat på 2,5 års tid. Allt annat har försvunnit eftersom jag insett att vi befinner oss i ett krisläge.
I dag är Alexandra Urisman Otto en av DN:s specialreportrar, med uppdrag att bevaka klimatförändringarna. Den bok som hon nu färdigställt tillsammans med Roger Turesson är resultatet av otaliga intervjuer med Greta Thunberg själv och människor klimataktivisten träffat längs vägen.
– Det som jag tror skiljer den här boken från andra som skrivits om Greta är att hon själv och hennes tankar kommer fram tydligt, hon pratar mycket i boken och kommer nära både hennes tankar och i avgörande händelser under resan. Sedan är det en balansgång, vi vill komma nära för att berätta berättelsen. Men det finns också en balans i hur nära man kan komma någon som journalist, säger Alexandra Urisman Otto.
Berättelserna varvas med faktatexter om alltifrån kolbudgetar till tröskeleffekter i klimatsystemet. Allt för att ge läsaren en insikt om det som Greta Thunbergs eget klimatengagemang springer ur – vidden av klimatkrisen.
– Givetvis är det exceptionellt att hon väljer att göra det hon gör, att hon väljer att segla över Atlanten fast det passar henne bättre att vara hemma med fasta rutiner, inte minst för att hon har Asperger syndrom. Men att hon valt att ta den här frontrollen trots att det inte tilltalar henne, är lättare att förstå nu när jag vet vad som står på spel. Att det är så akut, säger Alexandra Urisman Otto.
Hennes egen familj är inget undantag
Greta Thunbergs egen resa tog fart efter en lektion i tvåan, då läraren påpekade att ”Det är bra att släcka lampan när ni lämnar rummet” och ”Vi måste spara på resurserna för att minska trycket på planeten”, skriver Alexandra Urisman Otto i boken. Steg för steg började vidden av vilken enorm påverkan på jordklotets biosfär som mänskligheten har gå upp för Greta Thunberg. Men samtidigt som hennes egen insikt om klimatkrisen växer ser hon en vuxenvärld som lever på som om det inte fanns en morgondag. Hennes egen familjen är inget undantag. Men föräldrarna börjar anpassa sig till Greta Thunbergs stigande oro över klimatkrisen. För mamma Malena Ernman innebär det att hon inte längre kan flyga världen över och uppträda på många av de internationella scenerna.
”Det kändes konstigt att mamma gjorde en så stor förändring”, säger Greta i boken. ”Men jag tänkte ändå att hennes jobb inte är viktigare än hela jordens ekosystem, biosfären. Man behöver tänka ur ett annat perspektiv, inse att man som människa är så liten.”
För Alexandra Urisman Otto är det ett talande citat.
– Det är precis det som är kärnan i krisen, det handlar om ett sätt att leva där vi alla sätter oss själva i centrum, det är svårt att få ihop det med ett hållbart system om var och en ska få allt vi vill ha.
Snart ska Greta Thunberg komma att påverka långt fler människor än sin egen familj. Redan när Alexandra Urisman Otto och Roger Turesson träffade henne på Mynttorget i oktober, hade en ny klimatrörelse börjat gro. Även om den då var i sin linda. Snart följde resor till Bryssel, London och klimattoppmötet Cop24 i Katowice – och vad som började med Greta Thunberg, ensam mot riksdagshusets vägg, blev på mindre än ett år en miljonrörelse. Samtidigt har budskapet, förblivit mer eller mindre detsamma.
– Det är väl helt enkelt för att det fortfarande behöver sägas om och om igen, samma saker. Det är en fråga om att lyssna på vetenskapen och det i sig är inget kontroversiellt, säger Alexandra Urisman Otto.
Men att få världsledare att inte bara bänka sig framför hennes tal om att lyssna på vad vetenskapen säger, utan också agera för att fullfölja det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015, har visat sig vara något helt annat. I boken får läsaren träffa Greta Thunberg efter att hon seglat över Atlanten och träffar miljöaktivister i den amerikanska Mellanvästern. Men också se framför sig hur hon sitter i den stol där hon ska hålla tal under FN:s extrainkallade klimattoppmöte – och få frågan från konferencieren, ”What is your message to world leaders today?”
– My message is that we will be watching you, svarar Greta Thunberg.
"I korta stunder tar man in vidden av klimatkrisen"
Hon hade då vid flera tillfällen pratat med världsledare under deras olika toppmöten. Ofta lågmält och utan någon märkbart stark känsla i rösten. Men när hon nu tog till orda, var tonen annorlunda. ”Plötsligt blev det känslosamt”, berättar Greta Thunberg i boken.
– This is all wrong. I shouldn’t be up here. I should be back in school, on the other side of the ocean, började hon det nu omskrivna talet.
”Något annat hände också. Hon var förbi den tid i sitt liv när klimatkrisens omfattning fick henne ur balans nästan varje dag, när det existentiella filtret på frågan var närvarande hela tiden. Men i den här stunden kunde hon inte värja sig”, skriver Alexandra Urisman Otto i boken och citerar Greta Thunberg:
”Det som händer nu är ju väldigt … Klimatkrisen är svår att ta in”, säger hon. ”Men ibland, i korta stunder, tar man in vidden av den. Och det hände just där.”
Men hur kommer det sig att hon hamnade där? Talandes under FN:s extrainsatta klimattoppmöte, med världens största klimatrörelse bakom sig. I boken beskriver Alexandra Urisman Otto hur Greta Thunberg deltar i ett första möte initierat av mjukvaruutvecklaren Bo Thorén, i syfte av att starta någon slags klimatrörelse. Men den idé som hon fastnade för ratades av de andra deltagarna – att genomföra en strejk utanför riksdagen. Istället hamnade mötet i en diskussion om vikten av att se till att manifestationen blev inspirerande och rolig. Då blev det för mycket för Greta Thunberg.
– Det ska inte vara roligt att rädda klimatet för det här är allvar. Så nu kommer jag att lägga på. För det här är inte seriöst.
Och den 20 augusti sitter hon där på Mynttorget med plakatet med texten ”skolstrejk för klimatet” – ensam. Alexandra Urisman Otto skriver om ett känt föredrag där entreprenören Derek Sivers beskriver hur en rörelse ofta startar, ”med en person som vågar sticka ut och bli förlöjligad”. Den rörelse Greta Thunberg gav startskottet till samlade före pandemin miljontals människor världen över. Samtidigt har världen fått lära känna en Greta Thunberg som, förutom med sitt allvar, också kan nå ut till sina miljontals följare på sociala medier med en underfundig humor.
– Allvaret tror jag bottnar i en respekt gentemot dem som drabbas. Människor dör, skadas och lider. Dessutom är det de som bidragit minst till krisen som drabbas hårdast. Då får man ta det på allvar, sedan har hon ändå jättenära till skratt och skämtar ofta, säger Alexandra Urisman Otto.
En berättelse som ännu inte är skriven
Boken om Gretas resa avslutas när hon är 17 år och en pandemi har världen i sitt grepp. Utsläppen har sjunkit i spåren av att samhällen stängt ned men inget tyder på att det är annat än en tillfällig nedgång. Att det klimatengagemang som Greta Thunberg gett upphov till kan pressa världen att vända utsläppskurvan drastiskt nedåt, i linje med Parisavtalet – kan i dag framstå som osannolikt. Men den berättelsen är ännu inte skriven.
– Det är klart att de här barnen och ungdomarna har fört upp frågan på agendan. Men det är inte de som ska lösa krisen. Den är upp till var och en att inse att vi är en del av krisen och försöka på olika sätt att förändra det som behöver förändras – och där har vi alla olika skuld. Men också olika möjligheter att förändra situationen, säger Alexandra Urisman Otto.
