Senare under lördagen väntas Joe Biden erkänna massmorden på armenier och andra kristna minoriteter i Osmanska riket som ett folkmord. Han kommer i så fall att bli den förste amerikanske president att använda ordet folkmord om massakern.

– Flera presidentkandidater har pratat om det under sina kampanjer, men när de väl har blivit valda så har det inte hänt, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.

På lördagen är det 106 år sedan massdödandet inleddes och offren uppmärksammas i ceremonier runt om i världen. Flera länder, däribland Frankrike och Ryssland, har erkänt massakern som ett folkmord.

– Turkiet har historiskt reagerat starkt när något land omnämnt det som folkmord, säger Levin.

Ett sådant uttalande från Biden skulle kräva att president Recep Tayyip Erdogan markerar hårt på hemmaplan, påpekar Levin.

– Samtidigt har Turkiet, som har det tufft ekonomiskt, ett stort behov av att förbättra relationerna till USA, säger han.

Historieskrivning

Regeringen i Ankara har medgett att många armenier dödades i sammandrabbningar med ottomanska styrkor under första världskriget, före bildandet av republiken Turkiet, men ifrågasätter antalet offer och förnekar att dödandet var systematiskt.

– Det kanske kan vara svårt att förstå varför ordet skulle vara känsligt. Jag tror att det har att göra med identitet, säger Levin.

– Alla turkar har från barnsben fått en historieskrivning om hur landet grundades. Att då acceptera att en del av de som var med och grundade republiken också hade en hand i folkmordet stämmer inte med historieskrivningen.

Regeringarna i Ankara och Washington är redan starkt oense i en rad frågor och Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu varnade tidigare i veckan Biden för att ett folkmordsuttalande ytterligare skulle skada relationerna mellan länderna.

– Bidenadministrationen har ju sagt att de tänker göra mänskliga rättigheter till en viktig del av utrikespolitiken och då är det ett problem att Turkiet har gått i en väldigt stark auktoritär riktning, säger Levin.

Komplicerad allierad

Från amerikanskt håll tror Paul Levin att det inte längre finns lika mycket att riskera genom att omnämna massdödandet som folkmord.

– Tidigare har man från USA:s sida varit väldigt rädd att riskera relationen, eftersom Turkiet har setts som en väldigt viktig allierad. Nu ses inte Turkiet som en oumbärlig partner längre utan mer som en ganska bråkig och komplicerad allierad.

Eventuella konsekvenser av ordvalet lär i första hand påverka Armenien, tror Levin.

– För många armenier skulle det vara en jätteviktig sak, säger han.

– Det har ju varit en låsning, både för relationen mellan Armenien och Turkiet men även mellan Armenien och USA. Det vore ju bra om man kunde få till förbättrade relationer mellan Armenien och Turkiet, men det tror jag inte är aktuellt i det här läget.