Som den första amerikanska president så erkänner Joe Biden folkmordet på armenier 1915, i det dåvarande Ottomanska riket. ”Varje år på den här dagen minns vi de personer som dog under folkmordet i Armenien under den ottomanska eran”, skriver han i ett uttalande.
Under lördagen är det 106 år sedan massmordet i dåvarande Osmanska riket när omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker dödades. Årsdagen har uppmärksammats på flera håll världen över.
”Det amerikanska folket hedrar alla armenier som dog i folkmordet som inleddes för 106 år sedan i dag” skriver Biden i uttalandet som publicerats på Vita husets hemsida.
Thomas Hammarberg, sakkunnig för mänskliga rättigheter för Socialdemokraterna och tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, säger till Syre att det är bra att frågan diskuteras och att det görs klart att det var ett fruktansvärt massmord av olika grupper.
– Det har ju blivit väldigt laddat. Det är bra att man tar ställning till historiska övergrepp, de som politiserar är istället de som känner sig träffade, säger Hammarberg och fortsätter:
– Sen vill man ju helst att det inte politiseras och att det istället ska handla om mänskliga rättigheter.
Försämrade relationer
Ställningstagandet riskerar att leda till en sämre relation mellan USA och Turkiet då Turkiet tidigare motsatt sig länder som beslutat att erkänna massdödandet som folkmord. Hammarberg tror att så även kommer vara fallet till en början här.
– Men frågan är hur långvarigt det kommer bli. Det här är en prestigefråga för Turkiet, så de reagerar starkt nu men med tiden kommer de bara acceptera det, säger han och menar att problemet med att de reagerar hårt är att det ju då tar på sig något form av ansvar.
När läget var mer avspänt i frågan bad Turkiet ett antal professorer att igenom arkiven om vad som faktiskt hände.
– Men när de sedan började komma med sina resultat så blev det en laddad fråga och resultaten kom inte att bli något som de hänvisar till, utan de blir istället bara upprörda när ställningstaganden som det Biden nu gjort kommer fram, säger Thomas Hammarberg.
Turkiet var snabbt ute och fördömde Bidens uttalande.
”Vi förkastar och fördömer på det starkaste uttalandet från USA: s president angående händelserna 1915 under press från radikala armeniska kretsar och anti-Turkiet-grupper den 24 april”, skriver det turkiska utrikesministeriet i ett uttalande. De menar att det inte finns några bevis för att som hände 1915 skulle vara ett folkmord.
”Vi uppmanar USA: s president att rätta till detta allvarliga misstag”, skriver dem.
Turkiet har även kallat upp USA:s ambassadör för att förmedla sitt ogillande, rapporterar Reuters.
Turkiet har tidigare erkänt att många armenier dödats i strid med ottomanska styrkor, men hävdar att det inte skedde systematiskt och ifrågasätter antalet.
Erkänns inte av Sverige
Flera länder, bland annat Frankrike och Ryssland, har tidigare erkänt folkmordet – men inte Sverige. Dock erkände den svenska Riksdagen erkände massdödandet som folkmord 2010. Vilket ledde till att Turkiet valde att skicka hem sin ambassadör.
Men då det är en utrikespolitisk fråga så ligger den på regeringen att ta det formella beslutet och den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt tog avstånd från riksdagens beslut.
– Jag tycker att det vore mycket olyckligt om en rödgrön regering gör detta till svensk utrikespolitik. Det vore en ny linje för Sverige och det vore också börja på en helt annan inriktning i relationerna mellan Sverige och Turkiet, sade han då till Sveriges Radio.
Den moderatledda regeringen valde att inte erkänna folkmordet.
Stefan Löfven har enligt TT valt att inte kommentera USA:s erkännande.
Fakta: folkmordet i det Osmanska riket
Under folkmordet i det Osmanska riket mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker. Totalt dödades omkring 1,3 miljoner människor.
Massmorden genomfördes på order från de styrande så kallade ungturkarna och utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd.
De flesta offren dödades under åren 1915-1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Det Osmanska riket tömdes under tiden i stort sett på sin kristna befolkning.
Osmanska riket blev i och med Lausannefreden Turkiet, och fick de gränser som är i dag.
