Nedskärningarna på Migrationsverket har lett till stora problem med effektiviteten, enligt Riksrevisionen. I och med att flyktingströmmarna till Sverige och EU avtagit, delvis på grund av en allt stramare politik, har Migrationsverket snabbt fått mindre resurser. Men ivern att göra nedskärningar har med facit i hand inte alltid varit effektiv.
Under den stora flyktingvågen 2015 och åren som följde sköts stora resurser till Migrationsverket, bland annat anställdes fler handläggare än tidigare för att kunna arbeta med alla de asylansökningar som kommit in och lagts på hög.
I och med att flyktingströmmen nu stannat av – Sverige ser idag rekordlåga nivåer av asylsökande – har Migrationsverket snabbt drabbats av neddragningar. Att det kommer färre flyktingar till Sverige beror inte på att det finns få som idag behöver skydd. Det handlar istället om en allt hårdare politik mot flyktingar och migranter och flera avtal med tredje länder utanför EU, som syftar till att stoppa dem från att nå EU. Enligt Riksrevisionen handlar det mellan åren 2017 och 2020 om ”en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen på många år”. Flera kontor har lagts ner, boenden avvecklats och personal skjutits ned. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister med både planeringen och genomförandet.
– Det är bra att regeringen och myndighetsledningar strävar efter att effektivisera statliga verksamheter. I det här fallet var dock regeringen och Migrationsverkets ledning väl optimistiska om att kunna hämta in vinster från effektivisering samtidigt som myndigheten genomförde stora besparingar, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Enligt Riksrevisionen har ineffektiviteten bland annat lett till långa handläggningstider för enskilda asylsökande, eftersom neddragningarna från regeringens håll motiverats med ökad effektivitet under 2017 och 2018. Riksrevisionen riktar inte bara kritik mot Migrationsverket, utan även mot regeringen och Ekonomistyrningsverket som bör förbättra stödet vid omställningar på myndigheter. De regelverk som finns är både svårtolkade och svåra att tillämpa i praktiken, enligt Riksrevisionen.
Gällande avvecklingen på Migrationsverket har den berört flera områden: både personalstyrkan, avveckling av boenden och tillgångar. Avvecklingen av boenden har i stort sett varit effektiv då de dyrare boendena sagts upp först och kostnader har begränsats. Däremot har det kommit flera rapporter om att asylsökande som rotat sig tvingats flytta då dessa boenden i snabb takt avvecklats.
Gällande avveckling av tillgångar, bland annat datorer och annan utrustning, har det förekommit allvarliga brister – man vet till exempel inte var flera tusen datorer och telefoner tagit vägen. Detta innebär också en stor risk då sekretessbelagda uppgifter kan ha lagrats på den försvunna it-utrustningen.
I fjol riktade Riksrevisionen skarp kritik mot Sveriges arbete med utvisningar, som konstaterades vara både extremt dyrt och ineffektivt.
Fakta: Riksrevisionens rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att iaktta försiktighet med att initiera snabba besparingar baserat på förväntade men osäkra effektiviseringar.
Regeringen bör även ta fram tydliga regler och rutiner för avveckling av utrustning som kan innehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig information.
Migrationsverket rekommenderas bland annat att säkerställa rutiner för att identifiera och hantera stöldbegärliga tillgångar.
Ekonomistyrningsverket bör utveckla riktlinjer eller vägledningar för bland annat bedömning av vad som är stöldbegärliga tillgångar.
Källa: Riksrevisionen
