Det var den 6 januari 2021 som människorättsförsvararen Issa Amro dömdes av den israeliska militärdomstolen i Ofer på sex av 18 åtalspunkter som hängde samman med hans människorättsarbete mellan åren 2010–2016.
Han dömdes förutom att ha demonstrerat utan tillstånd även för att ha obstruerat israeliska soldater och för misshandel – brott som han nekar till. Åklagaren har yrkat på maxstraff för de brott han dömts för, men då åklagaren samtidigt begärt ett villkorligt straff kan han slippa fängelsestraff.

På plats under rättegång i det israeliska militärfängelset Ofer fanns diplomater från Europa, Storbritannien, EU och Kanada. Militärdomstolen dömer palestinier från Västbanken enligt militärlagar och 99 av dem som åtalas fälls, enligt Middle Eastern Eye. Amnesty international krävde att åtalen lades ned och kallar dem politiskt motiverade.

Men domstolen dröjde i flera månader.

– Domaren vill undvika internationell press kring mitt fall, sa Issa Amro till Tidningen Global tidigare i februari.

– Domaren brukar inte gå emot åklagaren så jag tror jag kommer att dömas till böter och villkorligt straff, säger Issa Amro.

Men riktigt så blev det inte. I måndags, den 23 mars, skrev Issa Amro att den israeliska miltärdomstolen dömde honom till tre månaders i fängelse – och två års villkorlig frigivning.

”Det här är betyder att  jag kan hamna i fängelse på grund av fredliga protester. Dömd för att utöva mina rättigheter och förbjuden att protestera. Men jag kommer fortsätta mitt arbete för frihet och jämlikhet”, skev han på Twitter när domen kom.

– Det är farligt för de kan gripa mig när som helst, de kan bestämma att vad som helst som jag gör utgör en obstruktion av israeliska soldater, eller så kan en bosättare hävda att jag attackerat honom även om det är han som angriper mig, säger Issa Amro.

”Människorättsaktivist utan gränser”

Han står även åtalad i Palestina – för att ha kritiserat den Palestinska myndigheten (PA). Dom i det rättsfallet väntas denna vecka.

– Jag är en ”människorättsaktivist utan gränser”, säger Issa Amro som en kommentar till de parallella rättsprocesserna och betonar att han även vill att hans egen regering ska leva upp till internationell rätt.

Issa Amro är född i Hebron på ockuperade Västbanken där israeliska bosättare bosatt sig inne i den palestinska staden, vilket har inneburit oerhörda begränsningar av det palestinska livet där med svåra konsekvenser för dess palestinska invånare såväl socialt, som ekonomiskt och politiskt.

En värld av vägspärrar

Efter Hebronavtalet mellan Israel och PLO 1997 delades Hebron i två delar, H1 och H2 där H2 utgörs av omkring 700 bosättare och ungefär 34 000 palestinier.

I staden finns 22 ”checkpoints” – vägspärrar – och hundra former av barriärer som begränsar palestiniers liv, men utan att begränsa de israeliska bosättarnas rörelsefrihet.

Ett stort antal palestinska affärer har under åren tvingats slå igen, med hög arbetslöshet och utbredd fattigdom som resultat.

– Gator är stängda för mig, det kvarter där jag växte upp får jag inte besöka och inte heller vårt hus trots att det ägs av vår familj. Det krävs särskilda tillstånd för ambulanser att ta sig in vilket innebär att vi inte har någon akutvård. Vi får bära på allt eftersom palestiniers bilar inte tillåts i vissa områden där bosättare tillåts ha bilar, säger Issa Amro.

Icke-våldsmotstånd

Han har länge arbetat med icke-våldsmotstånd mot den israeliska ockupationen. Han är en av grundarna av organisationen Youth against settlements (Unga mot bosättningar) – för att ge unga palestinier en möjlighet att på fredliga grunder protestera mot de orättvisor de utsätts för genom den israeliska ockupationen.

Organisationens ledning har han nu överlämnat till yngre förmågor men är fortfarande medlem. Deras verksamhet handlar om att bland annat dokumentera människorättsbrott, anordna fredliga direktaktioner och påverkansarbete men också rent sociala aktiviteter för den palestinska befolkningen:

– Ockupationen gör dig separerad, vi försöker föra samman befolkningen och vi arbetar också med juridiska frågor för att göra motstånd mot israeliska beslut om att konfiskera mark, eller då de hindrar folk från att röra sig i sina egna kvarter – när de försöker göra livet svårare för palestinier försöker vi göra det enklare, säger Issa Amro.

Apartheid – ”två olika juridiska system”

Han beskriver situationen i Hebron som ett tydligt exempel på apartheid. Palestinier har länge använt begreppet för att beskriva situationen, men i förra månaden valde också den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem att i en rapport förklara att området ”mellan Jordanfloden och Medelhavet”, som är under israelisk kontroll, bäst beskrivs som apartheid.

– Det är enkelt. Det råder två juridiska system, ett för de israeliska bosättarna och ett för palestinierna, där bosättaren lever under israelisk civilrätt, medan jag är under israelisk militärrätt. När du har två olika lagsystem i samma område för två olika folk – det är definitionen av apartheid.

Issa Amro tror att B’Tselems beslut att använda begreppet apartheid för att beskriva läget i såväl Israel som de ockuperade palestinska områdena är viktigt – och han uppmanar andra att följa efter:

– När B’Tselem, en israelisk människorättsorganisation som har stor trovärdighet internationellt, beskriver det som apartheid bör även det internationella samfundet att följa efter, och organisationer som Human rights watch och Amnesty International borde också beskriva det som apartheid.

Försiktig optimism

Issa Amro är försiktigt positiv till det faktum att den Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC)  beslutat att domstolen har jurisdiktion på de ockuperade palestinska områdena – Gaza, östra Jerusalem och Västbanken.

– Vi har länge bett ICC att agera och utreda om Israel begår krigsbrott. TIPH rapporterade innan de blev utkastade 2019 42 000 incidenter i Hebron från 1997 och framåt, säger Amro och syftar på den civila närvaron som Temporary International Presence hade i Hebron under många år.
TIPH registrerade människorättsbrott, och mängden brott i sig visar att det är något som bör utredas av ICC, menar Amro:

– När människorättsbrotten är så intensiva är det i realiteten krigsbrott. Vi vill att ICC ingriper för att förbättra våra liv och för att ställa förövaren till svars för människorättsbrott och brott mot internationell rätt.
Stundande valtider

I mitten av januari meddelade Palestinas president Mahmoud Abbas att val ska hållas till den palestinska lagstiftande församlingen (PLC) i maj, presidentval den sista juli, och val till PLO:s lagstiftande kommitté PNC i augusti.

I början av februari möttes Hamas, Fatah och andra palestinska partier och fraktioner i Kairo, Egypten, för att diskutera mekanismer kring valet, liksom tidpunkterna för valen. Kort därefter gjordes ett gemensamt uttalande i vilket Hamas, Fatah och tolv andra palestinska grupperingar sade att man kommer att ”respektera och acceptera” valresultaten.

Valet, som äger rum den 22 maj, är det första palestinska valen på femton år. Många hoppas på att valen ska vara ett steg för en större enighet bland de palestinska fraktionerna. Issa Amro vill se demokrati, därefter enighet.

– Och att alla palestinska fraktioner enas för att göra fredligt motstånd mot den israeliska ockupationen.

Han hyser däremot inga förhoppningar om att det israeliska parlamentsvalet , det fjärde på två år, kommer att innebära någon förändring vad gäller palestinierna.

– Oavsett vem som kommer till makten blir det ingen skillnad för oss palestinier.