Att aldrig fråga och aldrig ha fel. Elitism och snobbism frodas bland framtidens fysiklärare. Det visar en ny avhandling. Ämnet premierar manligt nörderi och avskräcker andra från att söka sig till yrket. Men i den muslimska världen finns det fler kvinnor – i alla fall på universitetsnivå.
Fysikämnet har svårt att locka kvinnor. Både i Sverige och internationellt råder stor underrepresentation av kvinnor och minoriteter. Myten frodas om att kvinnor inte är bra på fysik och inom ämnet dominerar manlighetsnormer och historiska kopplingar till vad som är intelligens och maskulinitet.
Men flera studier visar att kvinnor är lika bra på fysik som män. En ny studie som gått igenom examination av 10 000 elever vid en introduktions kurs i fysik vid Texas A&M University och konstaterar att kvinnor gjorde lika bra ifrån sig som män.
Ändå domineras fysikämnet på alla nivår av män, och det har historiskt ofta kopplats ihop med maskulinitet och en viss typ av intelligens.
– Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och förstå snabbt, säger Johanna Larsson, doktor i fysikens didaktik vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, till forskning.se.
I sin avhandling har hon undersökt hur studiemiljön formar blivande fysiklärare.
Den som inte följer normerna, utan ställer frågor och ber om förklaringar ses som mindre ambitiös visar avhandlingen från Uppsala universitet.
– Utbildningen av fysiklärare är en nyckel till hur ämnet uppfattas av en bred allmänhet. De som utbildar sig till fysiklärare behöver hjälp med att skapa verktyg för att utmana och bryta ojämställda mönster, som till exempel att automatiskt koppla ihop fysik med intellektuell överlägsenhet, säger Johanna Larsson till forskning.se.
Kvinnliga studenter avskräcks
När fysik ämnet framställs som svårt och kopplar ihop nördighet med intelligens så avskräcks kvinnliga studenter, som har svårt att se att ämnet är något för dem. Johanna Larsson menar att fysiklärare har möjlighet att påverka hur en ny generation elever uppfattar fysiken, och hur det arbetet måste påbörjas redan under utbildningstiden.
I avhandlingen har fysikstudenter intervjuats som visar att de som inte tänker sig en framtida karriär som fysikforskare, utan hellre vill undervisa i ämnet, ses som mindre kompetenta.
Men det finns undantag. I den muslimska världen, det vill säga länder med en befolkning med muslimsk majoritet enligt Heba EL-Deghaidy, professor i vetenskap undervisning vid det amerikanska universitet i Kairo.
Exempelvis är bara 21 procent av kvinnor som studerar fysik på lägre nivå i USA och 20 procent som doktorerar Men i Iran är 60 procent av universitetsstudenterna kvinnor på vanlig nivå, och 47 procent på doktorsnivå.
I tidskriften APS Physics skriver hon i en artikel i maj om de kulturella orsaker som kan ligga bakom att kvinnor kommer fram mer i de muslimska länder.
En orsak som lyfts fram är att kvinnor i muslimska länder inte går i blandade klasser med män och därför inte känner sig avvikande mot någon norm, så som i västvärlden. Inte heller upplevde kvinnorna ur muslimska länder att de behövde dämpa sin femninitet eller sin klädstil – för att inte avleda fokus under interaktionen med män. Den diskreta klädstilen som kvinnor har i dessa länder troddes var en orsak.
De intervjuade muslimska kvinnorna angav också att deras familjer värderade döttrarnas intelligents högt och hade stora förväntningar på framtida utbildning, vilket också påverkade deras yrkesval. Det fanns också en koppling till en religiös världsåskådning där fysikämnet anses gynna mänskligheten och samhället med diverse tekniska förbättringar.
Däremot var det inte lika lätt efter universitet för kvinnorna i de undersökta muslimska länderna: kvinnor hade svårare att få arbete efter utbildningen och förväntades ta hand om familj och barn.
