En gång i veckan levererar en sliten lastbil ytterligare en stor last kol till Sibangani Tshobe i Old Pumula, en förort till landets näst största stad Bulawayo. Från sin enkla försäljningslokal säljer han sedan varorna vidare i säckar som kunderna drar hem på små kärror.

På senare tid har elavbrotten blivit färre i landet, men de höga elkostnaderna har skapat en ökande efterfrågan på Sibangani Tshobes kol.

– Affärerna går bra, säger han till IPS.

I ett land där drygt 38 procent av befolkningen lever i fattigdom, enligt Världsbankens beräkningar, har det billigare kolet blivit en allt viktigare energikälla.

– Vad ska vi göra med tanke på de höga elpriserna? För mig innebär verksamheten en möjlighet att försörja min familj. Jag är medveten om att det bidrar till förstörelsen av träd, men vi måste överleva också, säger Sibangani Tshobe.

60 miljoner träd skövlas varje år

Varje år skövlas närmare 60 miljoner träd illegalt i Zimbabwe, enligt Forestry Commission, den myndighet som ansvarar för skyddet av landets skogar. En bidragande orsak är tillverkningen av träkol.

– Det är en oroande trend som hänger samman med de utmaningar på energiområdet som landet är drabbat av, säger Violet Makoto vid skogsmyndigheten till IPS.

Hon påpekar att användningen av kol ökat i städerna i samband med tidigare elavbrott.

– Nu fungerar elen i större delen av landet, men den är ändå inte tillgänglig för många på grund av de höga avgifterna, säger Violet Makoto.

Enligt henne har den stigande efterfrågan lett till en ökande koltillverkning i stora delar av landet, och främst är det material från det hårda trädslaget mopane som används.

Tidigare har större delen av det träkol som säljs i städerna importerats illegalt från grannländerna Moçambique och Zambia, men nu uppges alltså den inhemska produktionen ha skjutit fart.

Detta trots att myndigheterna försöker stävja den olagliga verksamheten.

– Vi genomför razzior och konfiskerar kol, men är samtidigt medvetna om att människor kommer att fortsätta att fälla träd för att producera mer kol, säger Armstone Tembo, som också arbetar vid skogsmyndigheten.

Hårda straff ska få stopp på verksamheten

Flera personer har gripits och bötfällts, men hon betonar att det behövs mer långsiktiga lösningar för att stoppa verksamheten.

Myndigheten menar att lagarna behöver skärpas, och att den som ertappas alltid ska dömas till fängelse i stället för att som nu, kunna komma undan med böter.

– Vi menar att brottet automatiskt bör leda till upp till tre månaders fängelse. Detta för att människor ska förstå att miljöbrott är allvarliga, säger skogsmyndighetens chef Abednego Marufu.

Andra bedömare menar dock att hårdare straff inte kommer att lösa grundproblemen.

– De ständigt stigande elpriserna är ohållbara, både för de fattiga och arbetslösa och för näringslivet, säger medborgarrättsaktivisten Effie Ncube till IPS.

Han påpekar att de höga elkostnaderna dessutom driver upp priserna på grundläggande varor och tjänster.

I höstas höjde det statliga elbolaget Zesa priserna med 50 procent, och i maj genomfördes ytterligare en kraftig höjning. Orsaken uppges vara stigande kostnader för importen av el.

Höga elpriser och djupare fattigdom

Samtidigt har de stigande priserna på mat, bränsle och energi fördjupat fattigdomen i landet, enligt Comfort Muchekeza vid organisationen Consumer Council of Zimbabwe.

Han menar att regeringen måste se till att få fart på ekonomin igen – och genomföra reformer inom energisektorn.

– Dagens elkostnader är inte bara för höga för de vanliga konsumenterna utan också för medelklassen Det är hög tid att regeringen börjar arbeta för att få fram alternativa energikällor och släpper in fler aktörer, säger Comfort Muchekeza till IPS.

Det är en åsikt som delas av Effie Ncube:

– Zimbabwe måste genomföra omfattande investeringar i alternativa elkällor, som i vind- och solenergi. I en tid när befolkningen tvingas använda sig av ved och träkol – trots de allvarliga miljökonsekvenserna, måste de erbjudas tillgång på en el som är både prisvärd och miljövänlig.