I en unik genomgång av närmare 1 000 europeiska städer har en grupp forskare från Spanien, Schweiz och Nederländerna undersökt hur luftföroreningar påverkar dödligheten. Beräkningarna utgår från halterna av kvävedioxid (NO2) och partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer (PM2,5) – föroreningar som till stor del kommer från motortrafik och förbränning.

Om nivåerna av dessa ämnen skulle sänkas till de gränsvärden som förespråkas av Världshälsoorganisationen, skulle cirka 52 000 förtida dödsfall kunna undvikas varje år, skriver forskarna i sin studie som publiceras i The Lancet Planetary Health.

Men forskarna hänvisar samtidigt till studier som visar att det inte finns ett skarpt gränsvärde för när luftföroreningar slutar att vara hälsofarliga. Så om halterna sänktes ytterligare, till de lägsta uppmätta nivåerna i studien, skulle drygt 200 000 personer per år slippa dö i förtid.

Bygger på modeller

– Det är ju ingen helt exakt vetenskap, men vid det här laget finns det bra data i botten. Och siffrorna låter fullt rimliga, säger Karin Sjöberg, enhetschef på IVL Svenska Miljöinstitutet till TT.

Hon förklarar att den här typen av beräkningar bygger på så kallade dos-responssamband, som genom åren har tagits fram i stora analyser av hur hälsa och dödlighet samvarierar med olika former av luftföroreningar. På så vis är det möjligt att skapa modeller som ger en bild av antalet förtida dödsfall som orsakas av olika halter av ämnen i luften.

– Det går ju sällan att koppla specifika dödsfall till luftkvaliteten, utan det här handlar om större utfall. Den här typen av föroreningar kopplas framför allt till hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar, säger Karin Sjöberg.

Skillnad mellan städer

För att rangordna städerna vägde forskarna samman andelen förtida dödsfall som beräknades bero på antingen partiklar eller kvävedioxider, samt den totala mortaliteten. Rangordningen, som kan beskrivas som andel dödsfall på grund av luftföroreningar, visar att de europeiska städerna skiljer sig åt mycket både vad gäller grad av föroreningar och vilken typ av föroreningar som dominerar.

I stora, trafiktunga städer i Spanien, Belgien, Italien och Frankrike orsakas de förtida dödsfallen främst på höga halter av kvävedioxid, som enligt forskarna har en tydligare koppling till förbränningsmotorer. I italienska Po-dalen, södra Polen och östra Tjeckien är det i stället partiklar PM2,5 som är problemet.

– Det beror på att partiklar inte bara kommer från motorfordon, utan även från förbränning inom industrin och från hushållens uppvärmning med ved och kol, säger Sasha Komenko, forskare vid Barcelona Institute for Global Health, i ett pressmeddelande.

När det gäller förtida dödsfall på grund av kvävedioxid toppas listan av Madrid och Antwerpen. Och när det gäller dödsfall på grund av partiklar, som alltså även kommer från eldning med ved och kol, ligger de italienska städerna Brescia och Bergamo sämst till.

I den andra änden av listan, med renast luft, hittar man exempelvis Tromsö och Reykjavik.

Malmö i botten

Totalt ingår 13 svenska städer i studien. Av dessa hamnar Umeå, Uppsala, Örebro och Linköping i närheten av de städer med lägst andel förtida dödsfall på grund av luftföroreningar. Sämst i den svenska ligan – men fortfarande hyfsad i ett europeiskt perspektiv – är Malmö, både vad gäller halten av kvävedioxid och partiklar. Enligt forskarnas beräkningar skulle drygt 200 förtida dödsfall om året kunna undvikas i Malmö om luften var lika ren som i Tromsö.

– Det är sannolikt närheten till Köpenhamn som spelar in där, som gör att Malmö får mer karaktär av storstadsområde, säger Karin Sjöberg.

– När vi tidigare gjorde en liknande studie för hela Sverige kom vi fram till att 7600 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Så det finns mycket att göra här i Sverige, och i städerna är det trafiken som är den helt avgörande faktorn, tillägger hon.