För att belysningen ska ha full effekt för tryggheten är inte mängden ljus, utan var och hur ljuset är placerat betydelsefullt. Är belysningen behaglig och lockar människor att vistas ute, även efter mörkrets inbrott, så kan kriminaliteten i området minska. Men helt säker på den slutsatsen kan man inte vara då de flesta studier i ämnet framförallt varit kvalitativa och inte kvantitativa, alltså inte mätbara.

621 intervjuer

I ett projekt mellan Konstfack, KTH, Stockholms universitet och Botkyrka kommun har en gång- och cykelväg i Tullinge söder om Stockholm, utrustats med omfältsljus som lyser i miljön runtomkring istället för direkt på vägen.

– Vi ville hitta nya belysningstekniker för ökad trygghet på platser som kan uppfattas som otrygga, säger Thomas Dottman, driftingenjör på Botkyrka kommun som var med i projektet.

Med studien ville man ta reda på hur känslan av trygghet upplevs om ljuset i området förändrades med nya belysningstekniker. Totalt 621 intervjuer genomfördes med boende i området och andra som använder gångsträckan regelbundet, med personer utan erfarenhet av vägen och med experter inom belysning. Resultaten visar att en omfältsbelysning ökar upplevelsen av trygghet vid medelhöga belysningsnivåer. Dessa resultat är tydligast för kvinnor. Vidare förbättras visuell komfort, visuell orienterbarhet, belysningskvalitet och estetiska värden.

Att nattdjur som bland annat ugglor och fladdermöss kan påverkas negativt är projektgruppen medveten om, men det var ingenting som undersöktes närmare.

– Vi har tagit del av tidigare rapporter men det är ingenting vi har undersökt specifikt men vi är medvetna om att djurlivet kan påverkas, säger Thomas Dottman.

Ljusföroreningar

Light pollution, ljusföroreningar, innebär att natthimlen har blivit hundratals gånger ljusare sedan belysning infördes. På många platser i världen har befolkningen aldrig sett Vintergatan med sina hundratals miljarder stjärnor.

– Det är ju när ljus skickas upp där den inte gör någon nytta, men i det här projektet är ljuset riktat och det lilla ljus vi skickar iväg är 2,5 watt och med två spotlights blir det sammanlagt 5 watt, säger Thomas Dottman.

I projektet ersattes konventionell armatur med moderna led-lampor. Armaturer och spotlights kan styras individuellt och med en Bluetooth-
utrustning kan operatören kommunicera trådlöst med armaturen via sin mobil.

Potentialen för att spara energi ur ett samhälleligt perspektiv bedömer projektgruppen som stor eftersom det i dag finns många tusen kilometer gång och cykelväg och andra offentliga utomhusmiljöer med låg eller obefintlig omfältsbelysning. En minskning av energiåtgång med 40 procent är rimlig för dessa sträckor med nya belysningsstrategier säger man i rapporten där man utvärderat projektet.

Projekt i Danmark

Frida Nordmark, ljusarkitekt på Light bureau och bosatt i Köpenhamn sedan några år tillbaka, är i full gång med ett projekt: att designa och planera utomhusbelysning i Den gule by, ett område i kommunen Høje Taastrup utanför Köpenhamn.

Høje Taastrup har planer på att förnya flera områden och i denna förnyelse är belysningen en viktig del som i Den gule by. Namnet har stadsområdet fått då de flesta husen här är gula tegelbyggnader.

Problemet är att Den gule by till stor del består av kontor vilket gör att stadsdelen ”dör” efter klockan 17.00 på vardagar och under helger, och då upplevs som osäkert och otryggt för dem som bor och vistas i området.

– Det är viktigt att detta område fungerar då Høje Taastrup station används av många som ska med tåget mot Jylland och som inte vill in till Köpenhamn för att ta tåget, säger Frida Nordmark som för några år sedan var med i projektet ”Lys på livet” i Gadehavegård, ett miljonprogramområde med bostäder i form av flervåningshus där invånarna upplevde otrygghet utomhus.

Kommunen ville tillsammans med svenska Ångpanneföreningen (som sedan dess bytt namn till Afry) undersöka om upplevelsen av trygghet i stadsdelen skulle öka med bättre belysning istället för att använda sig av traditionella åtgärder som kameraövervakning och vakter.  
Olika säsonger

Projektet Gadehavegård löpte under ett år för att göra det möjligt att undersöka hur belysningen kunde förbättras under årets olika säsonger. 
I samarbete med en antropolog fick invånarna delta i en trygghetsvandring där osäkra och otrygga platser identifierades. Målet var att tillsammans med de boende ta fram en idébank på hur de visuella förutsättningarna i området kunde förbättras.

Tät kommunikation

– Vi hade tät kommunikation med boende i området och gjorde provbelysningar för att få upp deras intresse för vad man kan göra med belysning. Vi gick runt med de boende i området och gjorde därefter en mörkeranalys, berättar Frida Nordmark.

Projektgruppens slutsats var att problemet ofta inte var bristen på ljus utan att ljuset var allt för diffust och att belysningarna bländade. Genom att istället arbeta med ett riktat ljus och framhäva vertikaler som träd och buskar blev upplevelsen en annan eftersom mörkerseendet då inte blev förstört.

– Det var också viktigt att den belysning vi föreslog var robust mot vandalism. Här var belysning monterade på höga stolpar en bra lösning. Riktas strålkastarna rätt är det också en lösning som ger hög visuell komfort, alltså som inte bländar.

Känns omhändertagande

Konceptet ”Det vilda livet” och ”Det lilla livet”, bestod av två strålkastarstolpar med olika funktioner. Genom att använda dessa stolpar och belysa utvalda delar av omgivningen kunde människor orientera sig bättre och bra belysning vid entréer har visat sig underlätta orienteringen för oss människor. Det vilda livet var en högre stolpe, 9–12 meter hög med strålkastare som visade avancerade mönster och tjänade både som upplevelse men gjorde även området tryggare.

– Miljöerna upplevs tryggare, ljusare och mer omhändertagna vilket gör att de boende känner sig både prioriterade och en större tillhörighet till området, säger Frida Nordmark och fortsätter:

– Det var fint att se hur de boende kunde samlas om något och de kände sig säkert sedda och prioriterade medan projektet pågick. När pilotprojekt som detta initieras borde man också avsätta medel för att även realisera något av det.

Konst och ljus i utsatta områden

Ljusdesigner Erik Olsson jobbar med ljus för att förbättra människors trivsel i socialt utsatta områden. Han föredrar att jobba i utomhusmiljöer tillsammans med andra, gärna med barn och ungdomar i en medverkandeprocess. 
Erik Olsson med Jöran Linder i duon Olsson & Linder har skapat Elsa Beskows sagofigurer i en viadukt nära t-banan vid Danderyds sjukhus.

Figurerna är två meter höga ljusbelysta siluetter – tant Grön, tant Brun och tant Gredelin – som har placerats i ett mörkt och avskilt område med syftet att dessa damer i sina krinoliner och färger ska öka tryggheten i området.

I ett annat av duons projekt, Guerilla lighting i stadsdelen Sorgenfri i Malmö, fick boende och intresserade gå ut med batteridrivna strålkastare och ljussätta delar av områden som lätt glöms bort, ofta mörka passager i gränslandet mellan olika fastighetsägare. Detta dokumenterades och visades sedan för beslutsfattare för att kunna inspirera inför kommande förändringar och förbättringar i stadsdelen.

– Vi vill att folk ska få upp ögonen för det bostadsområde de bor i, många är så upptagna med sina liv att de inte riktigt ser sig omkring i sitt närområde. Utifrån det började vi skapa egna projekt och insåg att det var kreativt och givande att arbeta tillsammans med andra, säger Erik Olsson. 
Mätte belysningen

I ett experiment på en bussterminal i Växjö där busschaufförer klagat på att de inte såg vilka människor som rörde sig i området, något som kändes otryggt, där mättes belysningen som visade att ljuset var tillräckligt men att det var svårt att urskilja kontraster. Med ny armatur kunde chaufförerna urskilja mer färger och ansiktsuttryck och upplevde en tryggare arbetsmiljö.

I andra projekt, ofta i miljonprogramområden, har barn och ungdomar tidigt bjudits in i projekt som främst har gällt utomhusmiljöer.

– Syftet med belysning är inte att spara energi utan främst att skapa trygghet, trivsel och i bästa fall ge människan en upplevelse över det vanliga. Detta är djupt mänskliga behov som är lika för alla, säger Erik Olsson.

När idén föddes att det här sättet att arbeta även kunde vara något för andra ljusdesigner så grundade Erik Olsson med kompanjon Jöran Linder och några fler internationella ljusdesigner, Social light movement.

– Tanken med Social light movement är att sprida kunskap och ge städer en aha-upplevelse. Många beslutsfattare har inte ens besökt de bostadsområden de ska fatta beslut om. Vi har också gjort belysnings-workshops i ”rika” länders fattiga områden som i exempelvis staden Liège förorter i Belgien och i svenska Hjulsta utanför Stockholm.

Inte så högt prioriterat

Under en period arbetade Olsson & Linder mycket med allmännyttans bostadsbolag, men Erik Olsson anser att ljusbelysning i dag inte alltid är så högt prioriterat.

– Jag tror det handlar mycket om okunskap och hur exempelvis allmännyttan är organiserad. Jag har diskuterat detta med flera som ibland har svårt att ”få in tänket” om god belysning i deras projekt både i ny- och ombyggnationer. De måste ju bli bra beställare och då krävs det kunskap om vad de vill beställa.

Erik Slottner (KD): ”Vi satsar på kamerabevakning”

Ni ökar antalet vakter från 100 till 120 i kommande trygghetspaket på 360 miljoner kronor. Har ni haft några tankar på att istället skapa en miljö med hjälp av mer och bättre belysning så fler vill vistas ute på kvällarna i de mörka förorterna? 
   – Nästan 100 miljoner kronor satsar vi på ordningsvakter och kamerabevakning år 2021. Vi satsar även 100 miljoner kronor per år i just trygghetsskapande investeringar i stadsmiljön där belysnings- och siktförbättrande åtgärder utgör en stor del av det pågående arbetet, säger Erik Slottner och fortsätter:
– Vi satsar inte på ordningsvakter ”istället för” på tryggare offentliga miljöer för stockholmarna. Vi delar uppfattningen om dåligt upplysta utomhusmiljöer som problematiska och att den upplevda tryggheten påverkas negativt ifall problemen inte åtgärdas, säger han.