När Donald Trump valde Riyad som första utlandsresa som president välkomnades han av pompa, ståt och hästburna män med amerikanska och saudiska flaggor i händerna. Det blev startskottet för en bilateral relation som var varm och ekonomiskt fruktsam – även när det stormade som mest kring det auktoritära kungadömet.

Saudiarabien var en hörnsten i Trumps Mellanösternpolitik, säger Bitte Hammargren, associerad senior medarbetare vid Utrikespolitiska institutets MENA-program.

– Han ville gynna sin väljarbas genom feta vapenkontrakt. Samtidigt odlade svärsonen Jared Kushner en personlig relation med kronprins Mohammed bin Salman som gick bortom de amerikanska institutionerna.

Tillåtande

Relationen under Trump har av bedömare beskrivits som tillåtande. Trots att USA:s underrättelsetjänst riktade misstankar mot Mohammed bin Salman (MBS) för mordet på journalisten Jamal Khashoggi fick det inga konsekvenser. Detsamma gällde vidsträckta människorättsbrott och fängslade aktivister. Och när kongressen röstade för att dra tillbaka stödet till Saudiarabiens krig i Jemen lade Trump in sitt veto.

Men nu är det nya tider. Redan under valrörelsen lovade Joe Biden en tuffare linje och beskrev Saudiarabien som en ”paria” som måste straffas för mordet på Khashoggi.

Som president har han redan hunnit frysa delar av vapenexporten till Saudiarabien, dra tillbaka stödet för det saudiska kriget i Jemen och avlägsna Huthirebellerna från USA:s terrorlista. Timothy Lenderking har därtill utsetts till särskilt Jemensändebud.

Och Bidens första Riyadsamtal kommer att gå till kung Salman och inte de facto-ledaren MBS, vilket Vita huset har beskrivit som en del i en ”omkalibrerad” relation.

– Biden vill institutionalisera relationerna och att samtalen ska ske på rätt nivå, säger Hammargren.

– Men det är också ett sätt att frysa ut MBS. Hela Saudiarabien kan ju inte ha pariastatus men man kan betrakta kronprinsen som paria. Jag tror att Bidenadministrationen skulle vilja stärka den interna oppositionen mot honom.

Viktig relation

Men det är en svår balansgång för USA.

Det oljerika Saudiarabien är en långvarig allierad som utgör ett viktigt element i världsekonomin, med stort regionalt inflytande. Nyligen ringde USA:s försvarsminister Lloyd Austin till MBS, i egenskap av hans roll som försvarsminister, för att bekräfta det ”strategiska försvarssamarbetet” i ljuset av Huthirebellernas ökade attacker mot Saudiarabien över gränsen från Jemen.

– Relationen är oerhört viktig för båda parter, säger Hammargren.

– Biden kan inte negligera Saudiarabien. Men efter Kina och Ryssland är det en av de svåraste utrikespolitiska frågorna han har att hantera.

Meningsskiljaktigheterna gäller bland annat Bidens vilja att återgå till kärnenergiavtalet med Teheran. Saudiarabien betraktar Iran som ett regionalt existentiellt hot och motsatte sig det ursprungliga avtalet, som USA drog sig ur under Trump.

– Saudiarabien är skeptiskt till att Biden vill blåsa liv i avtalet, utan att det kopplas till en större omförhandling, säger Hammargren.

– Saudiarabien, Israel och Förenade arabemiraten är kritiska men kan inte stoppa det från att hända. De kan dock försöka föra en kampanj som beskriver Bidens agerande som ett tecken på amerikansk svaghet.

"Delikat fråga"

Redan i veckan kan strålkastarljuset komma att riktas mot Bidens förhållningssätt gentemot Saudiarabien. Inom kort väntas en underrättelserapport som pekar ut de skyldiga för Khashoggimordet att offentliggöras i USA.

– Det måste göra kronprinsen nervös, eftersom det vi vet av utredningen sedan tidigare pekar mot att MBS beordrade mordet, säger Hammargren.

– Det blir en delikat fråga för Bidenadministrationen att hantera. Kan de fortsätta med ”business as usual” eller kommer de att behöva införa sanktioner mot kronprinsen?