Det har slagits rekord i höga elpriser i december, trots att det finns gott om vattenkraft och andra energislag i Sverige. Det satsas på fossilfritt stål i norr samtidigt som det sägs råda elbrist i söder. Hur hänger det hela ihop? Syre förklarar elmarknaden.

Historia

De första kraftbolagen runt 1870-talet drog sina egna ledningar då produktion och användare låg nära varandra. Privata företag inom industrin som sågverk och gruvor skaffade sig inte sällan egen vattenkraft. Den första staden med ett elverk var Göteborg kring 1884, men det rådde lite av vilda västern över elmarknaden och de olika företagen drog ledningar som de ville. Snart började monopol att bildas och kommunerna startade egna elverk. När tekniken för högre spänningen började utvecklas kunde också elen levereras längre sträckor och bli regional.

1909 grundades Statens vattenfallsverk och levererade energi främst till järnväg och industri. När elförbrukningen ökade under 1930-talet, inte minst sedan många hem började elektrifieras, började elkraften byggas ut. Det ledde till att flera av älvarna reglerades och det byggdes vattenkraft. För att kunna möjliggöra överföring av stora mängder el från Norrland till mellersta och södra Sverige byggdes stamnätet ut under samma tid. Kärnkraften började byggas efter att elbehovet växte på 1960–1970-talen. Under senare år har vindkraften och annan förnyelsebar energi växt.

Avreglering

Den svenska elmarknaden avreglerades 1 januari 1996 och anslöts till den elbörs som hade startats i Norge. Statliga Vattenfall delades i två bolag Svenska kraftnät, som ansvarar för stamnätet och Vattenfall AB, som tar hand om elproduktion och elleveranser samt vissa delar av elnätet. En tanke med avregleringen var att sälj- och nätverksamheten skulle effektiviseras genom att dra fördelar av stordrift och ökad konkurrens. En effekt blev att nätföretagen fick ett omfattande ansvar att hålla koll på hur mycket el olika producenter matade in på elnätet och hur mycket olika konsumenter förbrukade. Sedan avregleringen har kostnaderna för el ökat mer än konsumentprisindex.

Elmarknad och börs

Sverige är anslutet till elbörsen Nord pool, som Europas största elmarknad. Handeln med el berör faktisk el till konsumenter, elkapacitet där viss el kan bokas av industrin och el som råvara. De olika ländernas elnät är ihopkopplade så att elen kan överföras. Detta för att det ska bli ett jämt flöde för producenter och konsumenter och att resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Till skillnad från en fri marknad fungerar inte systemet utan balans eftersom all el som produceras måste konsumeras i samma ögonblick. Sverige är indelat i fyra elområden från norr till söder. I Luleås och Sundsvalls elområden dominerar vattenkraften och har ett överskott i vinter. I Stockholm och Malmös elområden väntas det däremot bli ett underskott som måste täckas med import. Eftersom det råder något av en flaskhals i överföringen av el från norr till söder skiljer sig priserna för konsumenterna också i de olika elområdena.

Elbrist?

En elbrist kan uppstå till följd av energibrist, effektbrist eller brist på nätverkskapacitet. Om produktionen av el inte räcker måste el importeras från andra länder. Elbrist kan också uppstå om det inte finns tillräcklig kapacitet i näten. Det är alltså möjligt att ha överskott på el i en del av landet och brist i en annan del. Sverige använder ungefär 140 TWh varje år och har sedan 2011 exporterat mer el än vad som har importerats. Däremot finns brister i nätkapaciteten och effekten i näten som gör att det i södra delarna uppstått brister. I Värmland har begränsningarna i nätkapaciteten hindrat företag från satsa på vind- och solkraft. De här problemen kan avhjälpas genom att man bygger ut stamnäten eller sprider ut elproduktionen jämnare geografiskt.

Framtiden för elmarknaden

Vårt energiberoende ökar hela tiden både i Sverige och globalt. Nästa stora utmaning är när vi går över från fossila bränslen till eldrivna fordon. Redan nu finns tecken på att elbristen kan påverka svenska företag. I norr planeras delar av stålproduktionen att övergå till fossilfritt för att minska koldioxidutsläppen. Det kommer göra att norra Sverige i framtiden inte kommer ha samma överskott att skicka söderut. Samtidigt har delar av kärnkraften avvecklats, vilket har påverkat effekten i näten. I dag är det billigare att satsa på sol- och vindkraft än kärnkraft och fossil energi, men de förnyelsebara energikällorna har inte samma förutsägbarhet i produktionen. Ett annat sätt att förhindra elbristen är att konsumera mindre el.