En lång rad studier har visat att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Senast var det den uppmärksammade rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat visade att utrikesfödda och deras barn 2,5–3 gånger oftare har varit brottsmisstänkta än svenskfödda med svenskfödda föräldrar.

Varför så är fallet är det färre som undersökt. I ett nytt forskningsprojekt där Jerzy Sarnecki medverkar, senior kriminologiprofessor vid Högskolan i Gävle och forskare vid Institutet för framtidsstudier, görs ett försök att besvara den frågan.

På ett seminarium under onsdagen presenterades några första, ännu icke publicerade, resultat från projektet. Dels har forskarna tittat på de 20 kommuner som sedan 1997 enligt Brå har haft högst ökning av våldsbrott, respektive 20 kommuner som inte haft någon ökning. Någon korrelation kopplat till invandringen, baserat på befolkningssiffror från SCB, har inte hittats.

Ingen korrelation

– I vissa kommuner har man sett en ökning, och i andra har man inte det. Trots att invandringen är i stort sett identisk, säger Sarnecki.

Däremot har man hittat andra variabler som korrelerar med kommunerna som haft högst ökning av allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat ökning i inkomstklyftor, en stagnerande befolkningsutveckling, hög arbetslöshet och hög sjuklighet.

– Det vi såg är att invandringen inte spelar så stor roll, medan andra variabler uppenbarligen är relaterade, säger han.

Forskarna har även studerat de 20 kommuner som mellan 2000 och 2020 haft högst invandring sett till befolkningsandel, och de 20 kommuner som haft lägst invandring.

Flyktingvågen

Den registrerade brottsligheten var betydligt högre i kommuner med hög invandring, men brottsnivån förändrades på samma sätt i båda kommuntyperna, trots att andelen utlandsfödda ökade med 13 procentenheter i den ena typen och 3 procentenheter i den andra, säger Sarnecki. Särskilt intresserade man sig för vad som hände med våldsbrotten efter den stora flyktingvågen 2015, men inte heller där skedde någon noterbar ökning.

– Det kom 160 000 personer, men det finns ingen effekt på den allvarliga brottsligheten som vi kan utläsa, säger Jerzy Sarnecki.

– Så hur kan det vara så att vi har en kraftig ökning av migration men ingen ökning av brottsligheten, trots att invandrarna är överrepresenterade?

Svaret är troligen, enligt Jerzy Sarnecki, att andelen ”svenskar” som begår brott minskar.

    Sannolikt är det så att vi får en förändring i sammansättningen av underklassen – det vill säga den grupp i samhället som begår brott. Det är helt enkelt så att de lägsta positionerna i samhället tas över av invandrare.

Nya underklassen

Samtidigt lämnar den tidigare underklassen, till exempel tidigare ankomna invandrare eller människor från landsbygden som flyttat till miljonprogrammen i storstäderna, området och blir i stället lägre medelklass, menar Sarnecki.

– Det i sin tur leder till att de får lite bättre jobb och lite bättre bostäder med mera. Så den gamla underklassens brottslighet minskar och den nya underklassens brottslighet ökar, säger han.

– Det här kan vi inte bevisa just nu, men det är en hypotes som måste utredas enligt de data jag presenterat.

Klart är att frågan om varför invandrare är överrepresenterade – inte bara det faktum att de är det – måste börja diskuteras, tycker han.

– Inom vissa politiska kretsar tycker man att svaret är självklart, kulturellt, ras och så vidare, men att övriga politiska färger inte har brytt sig om den här frågan tycker jag är klandervärt.