Under åren 2017-2020 genomgick Migrationsverket en av de snabbaste och största neddragningarna inom svensk statsförvaltning på många år. Riksrevisionen har nu granskat hur neddragningen gick till och vilka effekterna av den blev.

I ett pressmeddelande skriver Riksrevisionen att det uppkom stora problem i det som kallas avvecklingen av tillgångar.

Känslig information på avvägar

Riksrevisionen skriver att det är särskilt allvarligt att Migrationsverket saknade tillräckliga rutiner och kontroller av it-utrustning som kan innehålla sekretessbelagd information.

”Brister i dokumentationen gör att det inte går att veta vart flera tusen datorer och telefoner tog vägen. Det innebär risker för både oegentligheter och att känslig information kommer på avvägar”, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen enligt pressmeddelandet.

Riksrevisionens granskning visar också att neddragningen ledde till omfattande effektivitetsproblem som bland annat ledde till att asylsökande och personer som sökte uppehållstillstånd tvingades vänta onödigt länge – med förhöjda kostnader för boende och stöd som följd.