Åratal senare än planerat – nu har EU-parlamentet sagt slutgiltigt ja till den nya jordbrukspolitiken. De gröna och vänstern stämde in i miljörörelsens hårda kritik och röstade nej.
Striden om EU:s nya jordbrukspolitik har varit en segdragen historia. På onsdagen sa dock en stor majoritet i EU-parlamentet till sist ja till den kompromiss man gjort med medlemsländerna. Därmed kan den nya politiken börja gälla 2023, två år senare än beräknat.
Uppslutningen var i slutändan stor från konservativa, liberaler och socialdemokreter i parlamentet. Miljöpartiets ledamöter och Vänsterpartiets Malin Björk hörde till nejsägarna.
En femtedel av budgeten för 2023–2024 öronmärks för satsningar på miljömässigt hållbart jordbruk. Denna andel ska växa till en fjärdedel 2025–2027. Helt otillräckligt, anser en rad miljöorganisationer. Bland andra WWF har pekat på att en majoritet av jordbruksstöden alltjämt kommer tillfalla jordbruk som betraktas som ohållbara och kännetecknas av stora mängder bekämpningsmedel och intensiv djuruppfödning.
Vill inte ha nya förhandlingar
EU-parlamentets linje var att minst 30 procent av pengarna skulle ”miljömärkas”, men detta fick man alltså inte gehör för hos medlemsländerna i ministerrådet. Inför dagens omröstning argumenterade många parlamentariker för att det inte var ett alternativ att rösta ner förslaget, vilket skulle innebära nya svåra förhandlingar med ministerrådet. En av dem var Centerpartiets Emma Wiesner.
– Jag är inte beredd att sätta svenska lantbruket och bönderna i limbo igen, bara för att vi i politiken tar tid på oss och inte är helt nöjda, säger hon till Sveriges radio.
Läs mer:
