De senaste decennierna har andelen barn i tidig grundskoleålder som står utanför skolsystemet stadigt sjunkit. Men efter 2010 har utvecklingen bromsats in och andelen sjunker inte lika snabbt, visar en rapport från organisationen Our World In Data. 2019 var det totalt 58,4 miljoner barn som inte gick i skolan, de flesta hemmahörande i subsahariska Afrika och Sydostasien, och i åldrarna sex till elva år. Tillsammans utgör de åtta procent av världens barn i åldersspannet.

Datan, som kommer från Unesco, visar att andelen som inte går i skolan ökade något under pandemiåret 2019, men redan innan dess var siffran alldeles för hög, konstaterar studiens författare, Max Roser vid Oxfords universitet. I en presentation av rapporten pekar han på ett antal orsaker, och en betydande sådan är pågående konflikter i länder som Syrien, Jemen, Sudan och Nigera. Hälften av barnen som inte går i skola lever i konfliktdrabbade områden.

Många tvingas arbeta

Den andra kritiska faktorn är fattigdom, som ofta även hänger samman med väpnade konflikter. I låginkomstländer är budgeten för utbildning ofta mycket låg – en jämförelse som Roser gör visar att Österrikes utbildningsbudget är 200 gånger högre än vad den är i ett land som Demokratiska republiken Kongo. Förutom bristande tillgång till utbildning över huvud taget tvingar fattigdom många barn in i arbete istället för att de får gå i skolan.

Krig och fattigdom är gigantiska strukturella problem men det går ändå att göra skillnad på kort sikt i det lilla, med riktade insatser. En sådan insats är gratis måltider i skolan, vilket förutom hälsoaspekten kan bli ett incitament för föräldrar att skicka sina barn till skolan.

Även om andelen barn som står utanför skolsystemet inte minskar i lika snabb takt längre, har andelen ändå halverats de senaste 20 åren, från 16 procent till åtta procent. Inte heller är flickor längre överrepresenterade utan både antalet och andelen flickor och pojkar som inte går i skolan är ungefär lika hög.