1993 instiftade FN Biologiska mångfaldens dag.

– Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter och den här gången är det mänskligheten som är katastrofen för planeten. Krisen för den biologiska mångfalden är inte heller något som gäller långt borta i andra delar av världen eller i framtiden. Det händer även här i Sverige och i dagsläget, säger Erik Hansson, som var en av initiativtagarna till att göra en svensk högtid av dagen.

Biologisk mångfald beskrivs enklast som variation i naturen, alltså mängden olika arter; såväl djur som växter.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har samlat in och analyserat data om den biologiska mångfalden. De upprättar därefter ett register; Artdatabanken, där de bedömer arternas överlevnadsmöjligheter och vart femte år publiceras den så kallade Rödlistan. Till Rödlistan hör 5 672 arter som riskerar att dö ut, eller som redan är utdöda.

De rödlistade arterna delas in i sex kategorier. Arterna är antingen nationellt utdöda, akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade. Det kortaste strået drar de nationellt utdöda, dit 217 arter listas. Men den längsta listan är de arter som är nära att bli utrotningshotade.

Syre har sammanställt en lista över de mest hotade arterna – och de som har störst chans att överleva.

Arter som hotas av utrotning

1. Lunnefågeln, Fratercula arctica

Det latinska namnet Fratercula kan översättas till “liten broder”, tros härstamma från att någon tyckte att fågeln såg ut som en liten munk. Trots det är den kanske mest lik en ledsen clown med sina sorgsna ögon och den färgstarka näbben. Den återfinns på Island och Färöarna, men har även bott i Sverige. Idag är den nationellt utdöd, men när den levde i Sverige häckade de i bland annat Bohuslän. Utdöendet handlar handlar om den kraftiga temperaturökningen i mitten av 1900-talet, men även att både minkar och rävar hade en benägenhet att nafsa åt sig deras ägg. Oljeutsläppet efter Torrey Canyon-katastrofen 1967 dödade cirka 85 procent av Frankrikes population.

2. Blåkråka, Coracias garrulus

Trots att denna lilla blåa krabat överlevde den ”lilla” istiden under 1600- och 1700-talet är den nu nationellt utrotad. Det sista blåkråkeparet syntes häcka på Fårö 1967 och arten har inte setts till sen dess.

3. Dagfjärilar som inte synts till på två år

I slutet av 2020 publicerade Naturvårdsverket en studie om dagfjärilarnas status. Där listades två fjärilar som inte har synts till sedan torkan 2018, när deras habitat tog stryk. Det handlar om den blå fjärilen Kronärtvinge och den brunspräckliga Veronikanätfjäril.

4. Pigghaj, Squalus acanthias

Antalet hajar längs Sveriges västkust minskar kraftigt. Pigghajen listades som livskraftig år 2000 men har på två decennier bytt status till akut hotad. Minskningen tros handla om fisket av hajen. Yrkes- och sportfiskare hovar upp hajen av misstag, men också med avsikt. Köttet är eftertraktad i såväl Danmark som Frankrike, men kan även återfinnas i svenska saluhallar för en större summa pengar. Hajen känns bäst igen genom sina vita prickar på den gråa kroppen.

5. Mindre timmerman, Acanthocinus griseus

Denna centimeterlånga skalbagge är försedd med två långa antenner vid tinningarna. Under 20 år har den pendlat mellan att vara starkt hotad, sårbar till att den vid senaste mätningen landade vid nära hotad. Som namnet avslöjar lever den på timmer i allmänhet och nyligen döda barrträd i synnerhet. Likt många andra utrotningshotade arter är boven i dramat det ökade skogsbruket, vilket försvårar baggens förutsättningar att leva på döda träd.

6. Kattmynta, Nepeta cataria

Örten kanske är mest berömd i sin torkade form, instoppad i mjuka kattleksaker. Växten gör katter nästintill höga. Kattmynta utsöndrar nämligen ett ämne som liknar kattens hormoner och parningssignaler vilket bidrar till att när vissa katter vistas i närheten av den hamnar i extas. Växten har varit rödlistad som “akut hotad” sen år 2000. Den är väldigt konkurrenssvag och känslig för förändrat klimat.

7. Bottnisk malört, Artemisia campestris subsp. bottnica

På fem år, sedan 2015, har arten fått en förändrad status. Från att ha varit nära hotad räknas den nu som en livskraftig växt, däremot är den fortfarande fridlyst. Örten växer, som namnet lyder, i Norrbotten, men även i Medelpad och Ångermanland. Den trivs bäst vid sandmark nära havet, men undviker gärna saltvatten. Deras största hot är badturismen, liksom anläggningsarbeten nära deras livsmiljö.

Läs mer: Dyster rapport: Sverige missar mål om biologisk mångfald