Regeringens satsning på fler högskoleplatser inom bristyrken får svidande kritik av Riksrevisionen. Målen har inte ens nåtts till hälften, och i vissa fall har studenterna blivit färre.
Riksrevisionen har granskat regeringens utbyggnad av högskoleutbildningar inom vissa bristyrken 2015–2019, till exempel av vårdpersonal, lärare, förskollärare och ingenjörer.
Granskningen visar att satsningen på fler utbildningsplatser inte har givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser, skriver Riksrevisionen.
Fel åtgärd
”Till exempel har flera av utbildningarna redan från början lockat få studenter, och det har varit brist på disputerade lärare och praktikplatser. Då hjälper det inte att enbart skapa fler utbildningsplatser”, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen gör bedömningen att en utbyggnad kan vara relevant och effektiv om det finns många behöriga sökande som inte kommer in på utbildningen. Men om problemet i stället är att det saknas tillräckligt med behöriga sökande bör insatserna snarare inriktas mot att få högre genomströmning och därmed fler som examineras.
Stora skillnader
De utbildningar som har det högsta söktrycket – läkar- och arkitektutbildningen – är de enda utbildningarna som har nått målen i tid. Redan 2019 hade läkarutbildningen nått volymmålet, som skulle vara klar först 2023.
De största utbyggnadsuppdragen har regeringen gett inom lärarutbildningarna. Enligt de två utbyggnadsomgångarna 2015 respektive 2017 skulle antalet nybörjare öka med totalt 3 270 personer jämfört med 2014. Men utfallet blev knappt 1 400 fler.
På de tre vårdutbildningarna som omfattades av utbyggnadsuppdraget skulle antalet nybörjare enligt uppsatta mål öka med sammanlagt 1 550 under 2015–2017. Utfallet blev knappt 700 fler nybörjare.
Men resultaten skiljer sig åt mellan de olika vårdutbildningarna. På specialistsjuksköterskeutbildningen uppfylldes enbart sju procent av de uppsatta målen och på tolv av 25 lärosäten minskade antalet nybörjare. På sjuksköterskeutbildningen, däremot, uppgick måluppfyllelsen till 81 procent.
Utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningen ska pågå till 2021 respektive 2023, men redan nu ser det ut att bli svårt för många lärosäten att nå målen. På flera lärosäten har antalet helårsstudenter minskat.
Frihet åt lärosäten
Om regeringen överväger nya liknande satsningar rekommenderar Riksrevisionen regeringen att förbereda åtgärderna betydligt bättre.
Lärosätena bör också få större frihet att själva välja vilka bristyrkesutbildningar som ska byggas ut och mer tid till planering och genomförande.
Dessutom bör regeringen överväga att i stället styra uppdragen mot att få fler studenter att gå klart sina utbildningar, i stället för att öka antalet utbildningsplatser.
