En stor majoritet av allmänheten anser att det är viktigt att ta hänsyn till arbetsvillkor vid kommunala inköp, men inte ens hälften av kommunerna ställer höga krav på arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar. Nu har regeringen uppdragit åt Upphandlingsmyndigheten att se till att den andelen växer.
I höstas lade regeringen ett förslag om att ställa krav på större hänsyn till bland annat arbetsrättsliga aspekter vid offentlig upphandling. Nu har regeringen infört ett återrapporteringskrav för Upphandlingsmyndigheten; det innebär att de ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att underlätta för myndigheter och kommuner att uppfylla skyldigheten att ställa arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar.
Av en mätning som myndigheten lät Kantar Sifo göra i våras framgår att hänsyn till arbetsrättsliga villkor vid kommunala upphandlingar har starkt stöd hos allmänheten – 85 procent av de tillfrågade svarade att det var viktigt. Däremot visar en undersökning som Upphandlingsmyndigheten själva gjort att kommunerna inte riktigt lever upp till förväntningarna. Det var bara 43 procent av kommunerna som i hög utsträckning ställde krav på arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar, och 23 procent analyserar riskerna för att oschyssta villkor förekommer.
– Kommunerna, och även andra upphandlande organisationer, kan bli bättre på att ställa krav på arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar, säger Lisa Sennström, upphandlingsjurist på Upphandlingsmyndigheten, i en kommentar på hemsidan.
Verktyg för riskanalys
För att göra det enklare för kommunerna att få med arbetsrätt och andra hållbarhetsaspekter i upphandlingsarbetet har Upphandlingsmyndigheten tagit fram en riskanalystjänst. Den ska hjälpa till med att ”identifiera och hantera hållbarhetsrisker i leveranskedjan inom ett antal produktområden där det finns så kallade högriskprodukter.” Högriskprodukter betyder att det finns dokumentation på att mänskliga rättigheter eller arbetsrättigheter överträds, att företaget ifråga brister i miljöskydd eller att det föreligger risk för korruption.
Till Upphandling24 säger civilminister Ida Karkiainen att det är självklart för regeringen att arbete som upphandlats av offentlig sektor inte utförs med oskäliga arbetsvillkor.
– Sådana villkor får aldrig användas som ett konkurrensmedel i offentlig upphandling. Det gläder mig också att det finns ett stort intresse för denna fråga hos medborgarna. Det är en tydlig signal till de upphandlande organisationer som ännu inte har ett strukturerat arbetssätt för att uppfylla skyldigheten.
Från fackligt håll har det dock riktats kritik mot att regeringens förslag inte gäller vid offentliga upphandlingar av mindre ekonomiskt värde, utifrån de tröskelvärden som EU satt upp.
– Jag vill dock betona att även om det inte finns något obligatoriskt krav så hindrar det dock inte myndigheter att välja att ställa sådana villkor, skrev dåvarande civilminister Lena Micko till Syre i höstas.
Läs mer:
S nobbar TCO:s krav på arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar
