Förslaget som regeringen presenterade i mars handlar om ett helt nytt brott – barnfridsbrott. Förslaget ska göra det straffbart att låta barn bevittna våld i en nära relation – som när barnet ser hur mamman blir misshandlad av den andra föräldern.

– Vi vet att uppemot 200 000 barn växer upp i familjer där det förekommer våld. Och det måste vi naturligtvis göra allt för att stoppa, sade justitieminister Morgan Johansson (S) när han presenterade ändringarna.

I dag kan barn som hör eller ser våld i hemmet söka så kallad brottsskadeersättning, men de betraktas inte som offer i rättslig mening. Med det nya förslaget blir barnen målsäganden och har då rätt till målsägandebiträde samt skadestånd.

Larm om lägenhetsbråk

Lagen är tänkt att börja gälla den 1 juli i år. Inför implementeringen gör myndigheter som påverkas av lagen olika analyser om vilka åtgärder som behövs.

– Det är ingen som har hanterat den här typen av brott tidigare, konstaterar Anders Östvall, som analyserar förslaget hos Stockholmspolisen.

Polisen bedömer att lagen kommer att få stora konsekvenser, inte bara i form av fler utredningar, utan också på sättet som ingripandepoliser agerar när de får larm om lägenhetsbråk.

– Det mest troliga är att patrullerna på ett annat sätt måste prata med barnet, utan att det blir ett förhör, för att höra om vad som har hänt. Det kanske patrullerna inte är så vana vid, utan man har mer haft fokus på de vuxna, säger Anders Östvall.

Sedan han arbetade i yttre tjänst har polisens attityd och prioritering ändrats gällande dessa brott och polisen har ”en betydligt bättre syn” på brott i nära relation nu. I möjligaste mån försöker polisen att åka minst två patruller i relationsvåldsärenden, men det är inte alltid resurserna räcker till.

– Det kanske också blir mer ett måste att åka fler patruller på ett ärende om det finns barn med i bilden, för det är ju fler målsäganden som måste bemötas. Det kommer att krävas resurser över hela landet.

4 000 barn om året

Omkring 4 000 barn kommer att höras om brottet varje år, enligt beräkningar i lagrådsremissen från regeringen. Antalet mål där barnfridsbrott ingår uppskattas till 400 om året. Kostnaderna för såväl domstolsväsendet, polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården bedöms öka.

Anders Östvall är övertygad om att polisen kommer att redovisa fler fall för åklagare om brott i nära relation. Han har gjort en uppskattning:

– Utgår vi från den statistik som vi har sedan tidigare och tittar på barn som kan vara med i bilden så skulle det kunna bli en 50-procentig ökning, säger han och talar om runt 100 fler ärenden bara i polisregion Stockholm.

Risken är att andra brott måste prioriteras ned.

– När det gäller ärenden där barn är målsäganden så finns det frister att förhålla sig till. Så risken som jag ser är att vi kommer att få skjuta annat åt sidan.

Gränsdragningen om vilka barn som ska betraktas som målsäganden är inte huggen i sten, men det räcker att barnet har ”bevittnat”, alltså sett eller hört när våldet eller övergreppet skett. Barnet måste inte ha förstått. Även mycket små barn betraktas som offer och eftersom polisen vanligtvis inte hör barn under tre år så kommer man att få göra en rimlighetsbedömning om vad de har uppfattat.

Utbilda fler förhörsledare

Polisen kommer också att behöva genomföra särskilda insatser för att utbilda fler barnförhörsledare, något som det är en brist på redan i dag.

– Det kommer att bli en positiv men ökad belastning på polisen. Vi har efterfrågat det här och vi vill att det ska bli ett brott, säger Östvall och fortsätter:

– Samtidigt kanske det kan underlätta till viss del i utredningen och att vuxna individer inser att när deras egna barn är målsäganden, då stärks föräldrarnas roll att medverka i brottsutredningen.

I lagrådsremissen görs också en analys av vad brottet kan få för preventiva följder. Det kan ”medföra en viss avhållande effekt när det gäller brottsliga handlingar som begås inför ett barn. Ett sådant straffskydd kan också bidra till att stärka den som lever i en destruktiv relation, tillsammans med ett barn, att försöka lämna en sådan miljö.”

– Som vuxen kanske man känner att jag kan stå ut i det här helvetesförhållandet, men om barnen är målsäganden så kanske fler känner att de vill hjälpa barnet ur det här hemska livet, säger Anders Östvall.