Luften är för dålig i Europa. Därför rekommenderar WHO i nya riktlinjer för luftföroreningar att gränsvärdena sänks till hälften av den tidigare miljökvalitetsnormen.
Halterna av luftföroreningar är fortsatt för höga i de flesta europeiska länder, slår Europeiska miljöbyrån (EEA) fast sedan man analyserat data från över 4 500 miljöstationer i 40 länder runt om i Europa.
På grund av luftföroreningar dör årligen sju miljoner människor i förtid världen över.
– Alla på planeten har en fundamental rätt att andas ren luft, säger Hans Henri P. Kluge, WHO:s regionchef för Europa, vid en presskonferens och uppmanar alla världens ledare att följa de nya riktlinjerna.
"Ordentlig inskärpning"
För att mäta halterna av föroreningar i luften används enheten ug/m3, mikrogram per kubikmeter. I WHO:s nya rekommendationer som presenteras i dag föreslår man ett årligt gränsvärde om 5 ug/m3. Det är alltså en en minskning med hälften mot tidigare 10 ug/m3, som riktlinjerna från 2005 föreslog.
– I grova drag är det här en ordentligt inskärpning, säger Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, och är positiv till WHO:s besked:
– När vi gjort studier i Sverige har vi sett hälsoeffekter på nivåer som vi har i dag. Om vi kom ner till de föreslagna nivåerna skulle det innebära påtagliga hälsovinster.
Trafiken största utsläppskällan
Många av källorna till de gifter som förorenar luften är de samma som för klimatpåverkan. Den enskilt största utsläppskällan i dag kommer från trafiken. Men i länder där kolkraften är utbredd, till exempel Polen, är detta ett betydande bidrag.
På Hornsgatan i Stockholm, som varit en landets mest förorenade gator, uppmättes 2019 efter att dubbdäcksförbud införts ett årsmedelvärde om 6,5 ug/m3. Detta kan ställas mot EU:s miljökvalitetsnorm för luftkvalitet, där gränsvärdet är satt till 25 ug/m3.
– Den nuvarande miljökvalitetsnormen som styrs utifrån EU:s gränsvärden, och som vi har i Sverige i dag, är på tok för hög. Vi behöver jobba på bred front för det som rör trafik, industri och energiförsörjning, säger Petter Ljungman.
Förändringar i WHO:s riktlinjer för luftkvalitet, 2005 års riktlinjer jämfört med 2021 års riktlinjer:
Små partiklar, PM2.5 µg/m³: Maximalt årsmedel från 10 till 5, dygnsmedel 25 till 15.
Större partiklar, PM10 µg/m³: Maximalt årsmedel från 20 till 15, dygnsmedel 50 till 45.
Ozon µg/m³: Inga riktlinjer för säsongshögsta 2005, nu 60. Per åtta timmar, samma värde 2005 och 2021: 100.
Kväveoxid µg/m³: Maximalt årsmedel från 40 till 10. För dygnsmedel införs det nya riktvärdet 25.
Svaveloxid µg/m³: Maximalt dygnsmedel från 20 till 40.
Kolmonoxid mg/m³: Nytt dygnsmedel, 4, införs.
Fakta: WHO:s riktlinjer för luftkvalitet
Utöver partikelkoncentration (ug/m3) mäts luftkvalitet också i partikelstorlek. Här skiljer man mellan små hälsovådliga partiklar (PM2.5 – mindre än 2,5 mikrometer) och större hälsovådliga partiklar (PM10 – mindre än 10 mikrometer).
Större partiklar (PM10) bildas framförallt via slitage, exempelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck. Dessa utgör även den största massan av partiklar i luften. Mindre partiklar (PM2,5) kommer framförallt från olika förbrännings- och industriprocesser och kan också färdas långväga mellan länder.
När vi inandas partiklarna kan de gå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.
Källa: Naturvårdsverket
TT
