Två grönländska barn i åldrarna fyra till nio år skildes 1951 från sina familjer. De fördes till Danmark för att assimileras, lära sig danska och släppa sin bakgrund. Planen var att de senare skulle kunna återvända till Grönland som dansktalande ledare.

När de sedan återkom till Grönland placerades de på ett barnhem i Nuuk och förbjöds att tala sitt modersmål.

De sex som fortfarande lever, i dag mellan 75 och 78 år gamla, kräver nu staten på 250 000 danska kronor var.

– De förlorade sitt familjeliv, sitt språk, sin kultur och sin tillhörighet. Och det är en kränkning av deras rätt att ha ett privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, säger deras advokat Mads Krøger Pramming, till Politiken.

Experimentet fick stora konsekvenser för barnen. Flera av dem fick psykiska problem och brottades med missbruk

I december i fjol kom statsminister Mette Frederiksen (S) med en offentlig ursäkt.

Därefter har flera experter och grönländska politiker sagt att de efterlevande bör få skadestånd. Socialminister Astrid Krag (S) avslog dock ekonomisk ersättning i maj.

I ett skriftligt svar på söndagen skriver Astrid Krag till Politiken att det är ”själva erkännandet av det förflutnas misstag” som är det centrala.