Samtidigt som inkomstskatten för personer som arbetar har sänkts de senaste åren har motsvarande sänkning inte skett för de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Det innebär att den som inte jobbar på grund av funktionsnedsättning i praktiken betalar mer i skatt jämfört med den som lönearbetar, ett fenomen som kommit att kallas för funkisskatt.

I regeringens höstbudget föreslogs att funkisskatten skulle tas bort från och med 1 januari 2022. Partierna är överens om att att ställa sig bakom förslaget, men i den skuggbudget från M, KD och SD som presenterades i  förra veckan finns ett annat förslag om ett nytt jobbskatteavdrag som i praktiken kommer göra att skatteklyftan består.

Enligt Riksförbundet FUB handlar det om en skattesänkning på 1800 kronor per år för löntagare, och en kompensation till pensionärer på samma summa, som leder till att det skapas en ny straffskatt för de som på grund av en livslång funktionsnedsättning inte kan förvärvsarbeta.

– Vi hoppades ju att man fått bort den här principen, så att personer med samma nivå på inkomsten ska beskattas lika. Oavsett om du har 10 000 i lön eller 10 000 kronor i sjuk- eller aktivitetsersättning är det rimligt att man betalar lika mycket i skatt. Det är märkligt att man på nytt inför differensen, och speciellt knepigt för personer med funktionsnedsättning som faktiskt inte kan arbeta. Jag blir ledsen och förbannad över att man skiljer på människor på det här sättet, säger Anders Lago, styrelseledamot i föreningen Funktionsrätt Sverige.

Oacceptabel uppfattning om människovärdet

I oktober gick nämnda förening ut med ett öppet brev till riksdagspartierna med en uppmaning om att dels stödja regeringens förslag om höjd nivå i sjuk- och aktivitetsersättningen, dels att ta bort skatteklyftan mellan de som får sjuk- eller aktivitetsersättning och löntagare och pensionärer.

– Vi välkomnar att partierna lyssnat på oss genom att höja nivån i ersättningarna och ta bort den tidigare skatteklyftan. Men att nu M, KD och SD vill införa en ny ”funkisskatt” visar på en uppfattning om att människor har olika värde. Det kan vi aldrig acceptera. Att inte kunna arbeta på grund av funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och därför tvingas att leva i fattigdom är inget eget val, säger Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius i ett pressmeddelande.

Hon fortsätter:

– Vi lever med en enorm eftersläpning om vi tittar på hur löneutvecklingen har sett ut under många års tid. Att ha ersättningar som inte följer den leder per automatik till ökade klyftor.